onsdag 21 augusti 2013

En dag på Vingården... Manousakis Winery, Kreta

En av de varmaste dagarna under vår vecka på Kreta tyckte frugan och jag att det var dags för en liten vuxentur med hyrbilen dessutom fanns det ju A/C i bilen vilket gjorde tanken på en paus från solens hetta oerhört tilltalande. Siktet ställdes in mot den vingård vi läst om i Fritidsresors broschyrer. En lite lagom tripp på någon mil, som utlovade gott vin i trevlig atmosfär,

Exemplarisk Skylt
Manousakis Winery, hemmet för Nostos wines visade sig bli en av höjdpunkterna på hela resan. Vingården ligger en bit inåt landet från Agia Marina sett, men det är både lätt att hitta (tack vare vingårdens exemplariska skyltning) och lagom lång körsträcka (ca. en halvtimme) genom ett pittoreskt Kreta.




Gamla Vineriet (lagrat?)
Gården ligger vackert till omgiven av stora citruslundar, själva druvodlingen är belägen högre upp i bergen. Den består dels av det gamla vineriet (heter det så?), och en modernare anläggning som används för vinproduktionen idag.

Vingården, som idag drivs av grundaren Theodore Manousakis yngsta dotter Alexandra, drivs småskaligt men ambitiöst med stora kvalitetsmål. Mer om gårdens historia hittar ni på deras hemsida, eller ännu hellre, ta en sväng förbi om ni är i trakten. Ni kommer inte att bli besvikna.


Afshin

Det var som sagt en väldigt varm dag, och även om A/C:n i bilen fått arbeta på fullvarv så var inte min första tanke, att ett glas mustigt rödvin skulle kännas som mitt första val för att svalka sig med. Men efter att ha varvat ner i skydd av skuggan under serveringens Pergola så återfann sig livslustarna snabbt. Har man dessutom turen att som vi, hamna i de kapabla händerna på Alexandras pojkvän, Afshin Molavi så är man hemma. Förutom sina kunskaper som sommelier, så är det lite extra kul att han är bördig från Uppsala och utbildad på Grythyttan, vilket även gör beskrivningarna och samtalen runt vinerna lite lättare för oss Svenskar.  


 Nu var inte vin det enda man tog fram på vingården, utan man hade även slagit sig in på ett par andra, för ön, typiska produkter, olivolja och havssalt under namnet Terroir. Även här ser man till det lokala, tex. att havssaltet är handskördat på en strand i närheten och förpackningarna i lergods görs av en lokal konstnär. Dessutom går delar av intäkterna till en skola för handikappade barn i Chania.



Mmmmm, en syn för en vin och träälskare

 Efter vinprovningen som bestod av 6 olika, ack så underbara viner (1 vitt, 1 Rosé och resten röda), så fick vi oss en rundvandring i vinfabriken. Vilket i sin tur var just rena turen, då man normalt skulle vara föranmäld till rundvandringen, men vi hade turen att släntra in och hinna med vinprovningen innan en liten grupp precis skulle påbörja sin.


Vinguide med sin första egna tur. Bra jobbat!





Det här med vindrickande i solen då? Jodå, vi började med ett kylt Rosé och sedan den vita. Båda riktigt goda. Framför allt blev frugan och jag tagna av den lite udda vita, eftersom vi normalt inte är några storkonsumenter av just vitt vin. Detta är gjort på en lite ovanlig druva, Rousanne, som tydligen inte ger riktigt lika mycket vin, men innehåller istället en hel del karaktär. Så ett par sådan flaskor fick följa med oss hem.
När vi sedan kom in på det röda sortimentet så inser man snabbt att ett rätt tempererat rödvin faktiskt känns riktigt svalt när kvicksilvret i termometern spelar omkring 40 graders strecket. :-) Vi tyckte om alla de röda vinerna som serverades, men fastnade lite extra för deras Nostos Syrah och Nostos Manousakis. Så ett par flaskor av vardera fick göra sina vita bröder sällskap. Tillsammans med Olivolja och salt givetvis. (saltet kom dels från stranden Balos, som vi hade tänkt göra en utflykt till, men det visade sig att vår bil inte riktigt höll måttet för den trippen, så det här fick bli ett substitut :-)).

Nu inträder ju nästa dilemma. Framför allt rödvinet mår ju bra av att lagras, även om det redan är väldigt gott. Kan man nu hålla fingrarna borta från dessa buteljer, nu när höstmörkret sänker sig och vintern rullar in, samtidigt som man kommer att nostalgiska minnen från Kreta dyker upp? Det är den stora frågan... Som tur är så lockar det att åka tillbaka till Kreta och det går ju för all del att beställa vin från deras hemsida. Dessutom har vi vårt hemliga vapen när det kommer till Kreta, nämligen att frugan har en väninna som har hus på ön och kanske skulle kunna agera langare? Men med nya vinflaskor kvarstår fortfarande dilemmat om att kunna lagra.... Man får nog fundera på att göra om dotterns rum till vinkällare när hon flyttar hemifrån, så att man kan köpa större kvantiteter... :-)

Traditionell vintrampare :-)
High Tech Vintrampare















Mycket gammalt Olivträd, minst 1000 år




Mycket nöjd delägare i 6 flaskor Nostos Vin
















Och eftersom detta är en rockblogg i grund och botten och det har recenserats en del "Rock-viner" här på bloggen så infinner sig tanken, inte helt osökt, tänk om man hittade sådana här ädla druvor i flaskan nästa gång man öppnade ett Merchandise vin..... Vilken värld det skulle vara....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...