Dagens Musiktips : Blues Pills och Jex Toth

Nu inför slutspurten av serien #MeToo, #KillTheKing, så tänkte jag ta ett tips från SpaderDotter, som trots att hon är i England, fortfarande har pappsen lindad runt sitt finger. :-) Nä, skämt å sido, hon har har både bra musiksmak och mer känsla för rätt och fel, och massor med empati för dem som hamnar i kläm. Så när hon sade att jag borde ha med Jex Toth eller Blues Pills, ja vem är jag att säga nej....

Först ut, Blues Pills. Mest för att dom helt enkelt hade denna cover på en låt som redan tidigare framförts av kvinnor, Grace Slick, från Jefferson Airplane och Janis Joplin, som dels verkligen satt sin prägel på den tidiga rockscenen och som jag misstänker sett både dess fram och baksida. Sedan å är det ju en fantastisk låt också.



Lite svårare att hitta en bra video med Jex Toth, tyvärr. Mest skumma vinklar från scendiken, så till slut valde jag den här för att den är inspelad på dotterns favoritfestival, Muskelrock.

Spader Ess Tänker Högt - Varsågoda, en festival...

Har under en längre tid närt drömmen om att starta en liten festival, lite i Muskelrocks anda, fast med en något annan inriktning och placering.

Idé paketet så här lång innehåller mest bara själva namnet (Bock Rock), inriktningen, placeringen och en massa band som man skulle vilja se. Men även en del av paketeringen i form av logga och viss utsmyckning. Dock inser jag att det med mig och min vansinniga driftighet, som enda person bakom det hela, så kommer det aldrig att bli av. Därför skänker jag bort hela idé paketet. Mot att om någon förverkligar det hela så vill jag ha gratis inträde och vara med och välja några av banden. :-)

Så, vad gäller inriktningen. Stoner, Doom och klassisk 70-tals rock givetvis.
Gärna med ockulta förtecken, för det passar bra till lokaliseringen, som i mina tankar är Lingbo-parken i Hälsingland. Med sin närhet till Hårgaberget och dess sägenomspunna historia, Så funkar just det mystiska väldigt bra.
Lingbo-parken är en liten park, som ligger hyfsat avsides och väldigt naturskönt. Parken är dessutom snyggt sammanhållen med två fasta scener och en angränsande fotbollsplan (camping? :-)) och hyfsat ordnad inhägnad. Finns säkert folk som skulle tycka att det vore jobbigt, men trakten skulle säkert må bra i det stora hela på lite uppmärksamhet. Om inte annat vore den ett riktigt sunt alternativ till Westerndagen i grannbyn Holmsveden.
Lite självisk i placeringen är jag ju då den är praktisk för min egen del, eftersom svärföräldrarna råkar bo i byn. :-)

Band jag själv skulle vilja se på en sådan festival? I dagsläget exempelvis: Old Blood, Devil Electric, Hellsingland Underground (självklart), Doomstress, Lykantropi, The Quill plus en uppsjö med andra band. Att hitta bra band inom denna genre känns inte så svårt i dessa tider.

Sedan är det det där med loggan. Givetvis baserad på Hälsinge-bocken, som i sig är rock n roll.
Att man dessutom har en stor skylt av Hälsinge-bocken precis på södra gränsen till Lingbo är ju inte fel. Den skulle man givetvis utsmycka med en gigantisk flyingV gura under festivalens gång som snygg marknadsföring.



Här lite bilder på själva folkparken i sig.

Muskelrockfilmen

I onsdags hade den världspremiär, Muskelrockfilmen. Den missade man ju, på samma sätt som jag missat alla Muskelrock festivaler hittills. Men man kan ju alltid hoppas på bot och bättring. Särskilt när det gäller just filmen. Om inte annat än att spana efter Spader Dotter som har denna festival som sin favorit.

Så, håll ögonen öppna efter filmen, trailern kan man hitta på Muskelrockfilmens facebooksida.

Spader dotter: muskelrock 2016 rapport.

Nu har man tillslut landat i den totala festivalångesten efter en helg fylld med fest. Jag, sambon och våra kompisar åkte förra helgen till Sveriges starkaste festival vid namn muskelrock. Det var tredje året i rad för min del, och jag kan helt klart säga att detta var muskelrocks bästa år hittills. Det finns inget jag kan klaga på alls. Vädret var fantastiskt, arrangemanget fläckfritt och en line-up utan dess like.

Det finns egentligen inte så mycket jag kan skriva om campinglivet förutom att det precis som på andra festivaler var rätt stökigt, högljutt och promille halten låg högre än vad den borde. Jag tänker istället skriva om mina favorit spelningar från årets festival.

Heathens from the north.

Heathens from the north var den ena hemliga akten (den andra akten var Slough feg, men det orkade jag inte ens titta på). Jag brukar ha väldigt svårt för coverband, men dessa greker var otroliga. Heavy load covers som inte gjorts om och förstörts utan som spelas precis som de ska. Set listen var väl genomtänkt och mycket fokus låg på de låtar som alla heavy load fans kan. Men det slutar inte här. Med sig hade de Eddy Malm, en av orginalen från Heavy Load. Publiken fullkomligt exploderade när han klev upp på scenen och rev av ''take me away''. Det är inte konstigt att publiken reagerade med sådan eufori då Eddy Malm inte stått på scenen i Sverige på 30 år. Det här var det absolut bästa jag sett i hela mitt liv. Till nästa år hoppas jag på att de lyckats få Heavy Load att återförenas!


Helvetets Port

En nära vän till mig och min sambo har blivit medlem i det fantastiska bandet Helvetes Port, så vi var ju tvungna att bege oss till den spelningen. Det ångrar vi inte att vi gjorde! Helvetets Port spelar klassisk, rivig heavy metal i sitt bästa slag, och det syns så tydligt hur kul killarna har på scenen! Här är ett band som absolut förtjänar mer uppmärksamhet än de fått. Om det är något som kan få en spelning att lyfta till nya höjder så är det när man ser att bandet faktiskt har kul på scenen.

Mindless Sinner

Wow säger jag bara. Mindless sinner var det band jag såg fram emot mest på Muskelrock och de nådde upp till alla mina förväntningar. Christer har en röst som precis som Rob Halfords fortfarande håller. Han sprack inte en enda gång. Jag blev väldigt nöjd över att de valde att spela hela Turn on the power plattan rakt igenom, för där återfinns många av deras allra bästa låtar. Fanns inget att klaga på alls.


Tyvärr har jag inte så mycket bilder från spelningarna då det var lite svårt att plocka fram mobilen när man står längst fram och röjjer. Det är så otroligt tråkigt att behöva vänta ett helt år till innan man får åka tillbaka till Tyrolen och lyssna på fantastisk musik. I år kände man verkligen hur mycket kärlek som finns på Muskelrock. Allas humör var på topp, solen sken, line-upen var en dröm och stämningen over all var otrolig! Det går inte att förneka att detta är Sveriges absolut bästa festival. Så har du svårt att välja nästa år vilken festival du vill åka till, då ska du välja muskelrock!

Dagens Musiktips - Citadel

Jahapp, imorgon drar festivalsommaren igång med Muskelrock. Spader dotter är på plats, så det kommer säkerligen en liten rapportering därifrån.

Ett band som jag just snubblat över och som lätt skulle kunna platsa mer än väl på den festivalen är Amerikanska Citadel.
Jag vet dock inte mer om bandet än vad som står på deras Bandcampsida (vilket inte är så mycket) och att dom levererar en riktigt spännande EP, full av klassisk Metal, som ger stora förhoppningar inför framtiden.

Spaderdotter: Muskelrock

Tänkte att det var dags för mig att göra ännu ett inlägg, men den här gången tänker jag inte fortsätta på min heavy-metal lista utan istället prata om min absoluta favoritfestival. Skulle egentligen kunna påstå att det är världens bästa festival.
Jag ska prata om Muskelrock!

För att lite kort introducera vad muskelrock är för något för er som inte vet så är det en 3 dagar lång rockfestival i ett litet mindre format. Den hålls i en folkpark som heter Tyrolen som ligger långt in i de småländska skogarna i en liten by som heter Blädinge. Alla andra dagar om året är Blädinge precis som alla andra trötta byar i landet, tyst och intetsägande. Men 3 dagar om året fylls Blädinge till bredden av skrika hårdrockare med sina bergsprängare. ofantliga mängder sprit och en hel drös med urstarka band.

För mig så har muskelrock på något sätt blivit årets höjdpunkt (förutom mina resor till London då). Jag lever för den där helgen i tidig sommar som jag får åka och bara släppa allt och  ha kul på Tyrolen. Jag får ofta frågan från de som inte varit på muskelrock om vad som är så himla speciellt med det. Det är ju bara en festival. Mitt svar på det är att det inte bara är en festival utan som att vända hem. På muskelrock träffar du så mycket festliga människor som precis som du är där för musiken och festen, inget annat. Det är just det som gör att jag alltid känner mig trygg på Tyrolen. Jag kan gå runt ensam utan att behöva känna mig orolig för bråk och stök. Jag har nog aldrig sett ett bråk uppstå på campingen, eller tja, förutom den gången min sambo brottade ner en snubbe som gått in i vårt tält av misstag, men det är ju en annan femma.

I år har muskelrock lyckats dra ihop en line-up som fått mig att skrika rakt ut. Jag är övertygad om att detta blir det bästa året hittills. Har du inte tidigare besökt muskelrock så är detta ett ypperligt tillfälle att åka för första gången. (se affischen längst ner i inlägget)

Här är några snabba saker du inte får missa på ditt Tyrolen besök:

Handburgarna. Kostar cirka 40kr och är en gudagåva. Den bästa veganska burgaren jag smakat.
Nattentältet. När musiken tystnat på scenen så drar festen igång i nattentältet. Här kan du dansa till psykadelisk musik i ett gammalt cirkustält.
frukostpaketen. Små påsar med allt man behöver för en stadig start på dagen. Säljs på campingen för 50kr varje dag.
Hemliga spelningar i nattentältet. Ibland händer det att band som vistas på campingen och inte spelar på de stora scenerna drar igång kortare set i nattentältet. Fantastiskt ösigt!
Ihate records. Ihate står och säljer cd, vinyler och kasetter. Vet du inte vad du är ute efter så säger du bara till vad du brukar gilla så kommer Peter garanteratatt kunna plocka ihop lite gobitar som du kommer uppskatta.

Spader Dotter Har Ordet

Så blev det till slut min tur att ge mig in i bloggvärlden. Jag är Spader Ess dotter och jag tänkte försöka mig på att skriva några intressanta inlägg då och då. Jag och min far har pratat om det till och från under en lång tid att det vore roligt om jag kunde skriva lite och komma med en yngre persons perspektiv. Så nu kör jag helt enkelt igång!

Jag tänker skriva om mina favoriter i olika kategorier. Det kommer vara allt från musik till festivaler och de bästa liveakterna jag sett. Jag börjar med något som ligger varmt om hjärtat. Heavy Metal.
Jag ska lista några av mina personliga favoritband inom genren och jag tänker inte gå igenom några
giganter så som Judas Priest och Motörhead då jag tror och hoppas att de flesta redan känner till dessa ikoner. Således inriktar jag mig på band som inte uppnått samma superstatus men som i min mening förtjänar betydligt mycket mer uppmärksamhet. Det här kan bli ett långt inlägg, så håll i
hatten!

Witch Cross
Vi börjar i vårt grannland Danmark, känt för öl och röd korv. Här hittar vi Witch Cross som grundades 1980. Ett band som har alla ingredienser för fantastisk hårdrock. Distade gitarrer, tajta slagverk och melodier som sätter sig på hjärnan och stannar kvar länge. Riktigt allsångsvänligt efter ett par öl. Alex Savage röst är inte att leka med!



Gotham City
Det här är en absolut favorit hos mig. Gotham City skriker sommar och Muskelrock för mig (det kommer ett inlägg om muskelrock längre fram i tiden). Bandet kom från Umeå och såg dagens ljus 1982. 1983 bytte de sångare från Ola Olsson till Anders Zackrisson. Året efter kom plattan ’’The Unknown’’ som är ett sant mästerverk och ett topp exemplar på varför vi svenskar är som bäst på heavy metal.



Tytan
Nu lämnar vi norden och hamnar i det land som har producerat de tveklöst bästa heavy metal banden genom tiderna. Tytan uppstod ur New wave of british heavy metal scenen och höll sig levande i två år innan de sedan la ner och återuppstod 2012. Starka melodier, tuffa gitarrsolon och en sångare med en strupe av guld. Vad mer kan man önska?



Och där sätter jag punkt för den här gången! Har många fler favoriter att gå igenom innan jag känner mig nöjd, men för att det inte ska bli ett inlägg som drar på i all evighet så får jag nog helt enkelt avsluta här och göra en del två lite senare. Jag hoppas att ni kanske har hittat någon ny favorit genom min lilla lista, för min smak är om jag får säga det själv helt perfekt.

Over and out.

Så jävla Metal!

Jag snor rubriken från dokumentärfilmen med samma namn och artikeln i sig från Cherrybombed.

90 år gammal ger Sir Christopher Lee (ingen presentation nödvändig för den filmintresserade) ut sitt andra album med powermetal under namnet Charlemange. Denna gång heter plattan The Omens of Death.

Här berättar han själv om den kommande plattan och vilka som medverkar:


Och här in en intervju som blir för den musikintresserade intressant fram mot 09:30 in i klippet. Vid 12:49 sitter han dessutom och pratar Metallens uppkomst med Tony Iommi. :-)


Två singlar finns ute, Let Legend Mark Me As King, and The Ultimate Sacrifice. Man måste ändå säga att för sin ålder rockar han hårt.
Kanske något man kan önska till nästa års Muskelrock!

Dagens Musiktips

Fredag!
Då kör vi Muskel Rock!!

Först ut, en gammal Danzig klassiker


Tätt följt av Kungarna av muskelrock, Manowar.



Inte att förglömma Thor.


Och sist men inte minst, Kane Roberts



Pump it Up!