Störtdykning...

Ännu en "-ism" som går åt pipan. Denna gången den ultimata kommersialismen, anpassad efter den mänskliga girigheten, som störtat så många -ismer innan. Inte ens denna utopi i konsumtion är stark nog att tygla somliga människors inbyggda girighet.

Börserna runt om i världen har fått slut på låtsaspengar och faller tyngre än en tegelsten. De rika spekulanterna, den så kallade marknaden, som faktiskt spekulerat till hela eländet skriker efter rent socialistiska åtgärder för att rädda sina ekonomier.

Sent skall syndarna vakna. Plötsligt börjar Finansminister Borg låta rent kommunistisk i sina uttalanden om att höga direktörslöner sticker i folks ögon och att allt för generösa fallskärmar inte är positivt för företagen eller samhället. Det som den lilla människan utan aktieportfölj sagt i årtionden.

Min egen oro? Själv har jag inga pengar att förlora direkt. Det som kan oroa är risken att förlora jobbet och därmed en viktig del av familjens inkomst. En sak som är säker, är att jag är en av dem som kommer att få vara med och betala för ett kalas jag aldrig varit inbjuden till.

Makt korrumperar, absolut makt korrumperar absolut....