Stoppa Pressarna - Quorthon fyller och fyller

Idag skulle Thomas "Quorthon" Forsberg fyllt 50.
För att hedra denna dag kommer microbryggeriet Macken Bryggeri att presentera sin hyllningsöl med just namnet Quorthon : Brown Ale på Geronimos i kväll. Som om inte det vore nog, Erik från Watain kommer att vara DJ och det känns som en unik upplevelse bara det.

Ett gyllene tillfälle för alla Bathory älskare! Vad det kommer att smaka har jag ingen aning om, men antagligen djävulskt gott, brown ale är alltid gott. Världens läge att bli tankad med hjälp av Macken och fira att någon fyller med en satanisk fylla....
Sorry kunde inte hjälpa att bli lite Göteborgare där en stund, trots att det är i Gamla stan/Stockholm det hela går av stapeln.

Recension - Watain : The Wild Hunt

Har nu lyssnat ett par varv på Watains senaste platta, “The Wild Hunt” och kan inte annat än stämma in i hyllningskörerna. Tuff, hård, mörk och smakfull (är det ett ord som skall användas i samband med Watain? :-)) utveckling som ger mervärde och en ny dimension till musiken. Jag tänker inte ge mig in i en större djupgrävning av skivan, det är det så många andra som gör så mycket bättre än mig, utan bara konstatera att det är ett modigt steg att ta i en så traditionsbunden och oförlåtande genre som Black Metal ofta är. Men när man hör resultatet så känns det helt naturligt.

Det smakfulla ligger i mina ögon att man gör förnyelsen väldigt snyggt, utan att förlora sin historia och sitt fundament. Man lyckas med balansgången att förnya utan att förlora sina rötter i de punkigare och ruffigare grunderna hos Bathory och Venom. Att många drar paralleller till Metallica är väl inte helt osökt, ibland anar jag dessutom en nypa Judas Priest här och där.
Kanske är det Eriks tighta samarbete med t.ex. Ghost som färgar av sig lite grand och gör att gruppen lyfter på locket till de lite mer melodiösa aspekterna av det mörka alternativet. :-)

För egen del hoppas att det är stigar som man fortsätter att färdas på och utforska vidare.




 Det är väl inte heller helt otippat att det just är låtarna som lämnar mallen mest, titelspåret "The Wild Hunt", “Outlaw” och “They Rode On” t.ex., som är de låtar som jag själv gillar bäst, även om det är som en helhet skivan känns som starkast. 
Kan bara brista ut i ett: Grattis killar! Akta er bara så att ni inte får en Grammis till, det skulle kunna sticka i ögonen på de sk. sanna följarna. :-)

Men starka 4 spader av 5 möjliga vill jag ge denna platta. Watain har skapat ett starkt lysande alster av sitt mörker! Den svarta flamman brinner hög och klar...



Här hittar du mer:
Hemsida
Spotify

One for the Ladies...and Gents...

Den tämligen nya tidningen Iron Fist från England bjuder i sitt första nummer på ett antal glassigt sköna Pin-up bilder på Watains frontman Erik Danielsson som hädanefter kan titulera sig posterboy. Givetvis tillsammans med reportage, för det är ju dom man vill åt, eller hur.




















Som tur är, så har man inte glömt den andra delen av rockhorden, så man har även med ett reportage med Sharon Ehman från det Kanadensiska klädföretaget Toxic Vision (som dessutom gjort kläder till just Watain). Som piffat med lite bilder, även om det som i fallet ovan, enbart är artiklarna man är intresserad av. :-)

Kanske ett slag för att göra rockbranschen lite mer jämlik. :-)

Nummer två av tidningen riktar in sig på helt andra utvik, nämligen Lemmy och hans Motörhead. Det kan man ju stå ut med det också. Verkar som en lovande tidning helt enkelt.