Visar inlägg med etikett Bathory. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bathory. Visa alla inlägg

onsdag 17 februari 2016

Stoppa Pressarna - Quorthon fyller och fyller

Idag skulle Thomas "Quorthon" Forsberg fyllt 50.
För att hedra denna dag kommer microbryggeriet Macken Bryggeri att presentera sin hyllningsöl med just namnet Quorthon : Brown Ale Geronimos i kväll. Som om inte det vore nog, Erik från Watain kommer att vara DJ och det känns som en unik upplevelse bara det.

Ett gyllene tillfälle för alla Bathory älskare! Vad det kommer att smaka har jag ingen aning om, men antagligen djävulskt gott, brown ale är alltid gott. Världens läge att bli tankad med hjälp av Macken och fira att någon fyller med en satanisk fylla....
Sorry kunde inte hjälpa att bli lite Göteborgare där en stund, trots att det är i Gamla stan/Stockholm det hela går av stapeln.

torsdag 16 oktober 2014

Musikuppfostran eller 10 skivor som format...

För ett tag sedan så skrev Rebellängeln ett mycket bra inlägg om att uppfostra sina barn till den rätta musikaliska läran i sin artikel "Higway To Hell". Och eftersom jag kommit lite längre längs den vägen, så tänkte jag dela med mig om hur det kan gå.

Jag tror inte att jag och frugan direkt har pådyvlat våra barn mer än det som vi ändå spelat för vårt eget höga nöjes skull. Och jag tror nog att jag kan säga att det gått rätt så bra till slut. För ett par dagar sedan så blev min dotter (18 år) utmanad på facebook att lista 10 skivor som format henne. När man ser den listan så ser man att vi hamnat rätt bra, även om det under årens gång varit en del sidospår mot annan musik också.

Hennes lista.
Thin Lizzy- Jailbreak: musik som jag hört mycket under min uppväxt. Tidigt musikminne.
Joan Jett And The Blackhearts- up your alley- Denna kvinna lärde mig att tjejer kan vara stentuffa.
Motörhead 1916- barndomsmusik. Minns just låten 1916 extra väl för att den stack ut så mycket.
Bathory- Hammerheart- One road to asa bay var den första Bathorylåten jag hörde. Den startade min Bathorydyrkan.
Judas Priest- Sad wings of destiny- Bästa Judasskivan. Behöver inte säga mer.
Lars Winnerbäck- Vatten under broarna- Min absoluta favoritplatta med Lasse. Återkommer alltid till denna.
Chelsea Wolfe- Unknown rooms- En skiva som alltid hjälper mig att hitta inspiration till att skriva musik
Sisters of Mercy- vision thing: Musik som mamma visat för mig i tidig ålder och som jag fortfarande älskar.
Ulf Lundell- Öppna Landskap- definitionen av sommarmusik för mig. Spelades alltid i bilen när vi åkte till Småland på somrarna när jag var liten.
Mercyful Fate- Don't break the oath- ca det första jag hörde med Mercyful.


Att sedan sonen (14 år) kom ett par dagar senare och ville ha hjälp med att köpa en Soundgarden bundle med skivan Superunknown och en tröja (vilket resulterade i en diskussion (läs föreläsning) om grungen), ja då är det bara att le, luta sig tillbaka och inse att världen är i goda händer.

Så, till Rebellängeln kan jag bara rikta mina visdomsord med att saker har en förmåga att ordna sig... på ett eller annat sätt:-)

tisdag 4 mars 2014

Record Store Day 2014

Jag har ingen större erfarenhet av Record Store Day, mer än det jag har läst om. Dock ändras ju intresset nu när man börjat köra med "The ol' Vinylsvarv" (gammalnorska som Tysken säger) igen.


Så när man kikar lite på en del av det som läckt ut om vad som skall komma ut under nästkommande instans av eventet så finns det lite som vattnar till i munnen. Onekligen. Här är några highlights. Dock är det ryktesbaserat, så ta det med en nypa salt och jag har ingen aning om detta gäller för Sverige överhuvudtaget.

För min egen del är det väl Bathory skivorna, Motörhead och Hawkwind releaserna som är mest intressanta. Man får väl se om de dyker upp på våra breddgrader.

Prong – Turnover b/w Revenge Best Served Cold. Pressed on green/white marble. (3000 copies)

Soundgarden – Superunknown – The Singles (5×10 set)

Machine Head Killers & Kings (Demo) b/w Our Darkest Days (Ignite Cover ). Presented with four different sleeves (1000 copies each).

Motörhead – What’s Words Worth, Live in 1978. Pressed on 180 gram red vinyl Motörhead – Motörhead. Douple LP pressed on 180 gram white vinyl

Deep Purple – Shades of Purple 7″ (originally recorded in 1968)

Testament Live in London. Double LP pressed on 180g red vinyl

Rainbow Rockplast 195–Black Masquerade. Triple record set pressed on 140g red vinyl

Pantera Far Beyond Driven Double LP

Mastodon Live at Brixton Double LP + DVD

Hawkwind – Church of Hawkwind (originally released in 1982). Double LP pressed on 180g clear vinyl

Bathory Bathory (1983)
Bathory Under the Sign of Black (1986)
Bathory Blood Fire Death – (1988)
Bathory Hammerheart (1990)
Bathory Twilight of the Gods (1991)
*All on picture disc*

Infon hittad hos Cherrybombed

onsdag 21 augusti 2013

Recension - Watain : The Wild Hunt

Har nu lyssnat ett par varv på Watains senaste platta, “The Wild Hunt” och kan inte annat än stämma in i hyllningskörerna. Tuff, hård, mörk och smakfull (är det ett ord som skall användas i samband med Watain? :-)) utveckling som ger mervärde och en ny dimension till musiken. Jag tänker inte ge mig in i en större djupgrävning av skivan, det är det så många andra som gör så mycket bättre än mig, utan bara konstatera att det är ett modigt steg att ta i en så traditionsbunden och oförlåtande genre som Black Metal ofta är. Men när man hör resultatet så känns det helt naturligt.

Det smakfulla ligger i mina ögon att man gör förnyelsen väldigt snyggt, utan att förlora sin historia och sitt fundament. Man lyckas med balansgången att förnya utan att förlora sina rötter i de punkigare och ruffigare grunderna hos Bathory och Venom. Att många drar paralleller till Metallica är väl inte helt osökt, ibland anar jag dessutom en nypa Judas Priest här och där.
Kanske är det Eriks tighta samarbete med t.ex. Ghost som färgar av sig lite grand och gör att gruppen lyfter på locket till de lite mer melodiösa aspekterna av det mörka alternativet. :-)

För egen del hoppas att det är stigar som man fortsätter att färdas på och utforska vidare.




 Det är väl inte heller helt otippat att det just är låtarna som lämnar mallen mest, titelspåret "The Wild Hunt", “Outlaw” och “They Rode On” t.ex., som är de låtar som jag själv gillar bäst, även om det är som en helhet skivan känns som starkast. 
Kan bara brista ut i ett: Grattis killar! Akta er bara så att ni inte får en Grammis till, det skulle kunna sticka i ögonen på de sk. sanna följarna. :-)

Men starka 4 spader av 5 möjliga vill jag ge denna platta. Watain har skapat ett starkt lysande alster av sitt mörker! Den svarta flamman brinner hög och klar...



Här hittar du mer:
Hemsida
Spotify
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...