Visar inlägg med etikett Sex Pistols. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sex Pistols. Visa alla inlägg

tisdag 29 januari 2019

Recension : Massive - Rebuild Destroy

En gren i Hårdrocks-OS, som Australien varit framstående i genom tiderna är 100 meter bärsdopad partyrock.
Nästa ut på den banan är Massive med sin tredje skiva, Rebuild Destroy (1:a Februari) är givetvis inget undantag från den regeln.

Massor av svängig, högoktanig - kan inte sitta stilla - rock.
Visst, det är kanske inte den mest livsomvälvande musiken, med djuplodande och mångbottnade texter, men ibland behövs bara lite låtar i pint-storlek och fan anamma. Och det får man här. Massor, renodlad förfest och partyrock.






Det är en massiv palett som målas upp. När det drar på som bäst så kan man skönja lite Sex Pistols, Green Day och Rose Tattoo, men det låter snarare som ett omedvetet lånande än utstuderad stöld. Det är som sagt en ganska ösig och röjig platta, men den har givetvis ett par andningshål, dels i den bluesiga "Face In The Crowd" men även sista låten, "A Mile In My Shoes" som drar iväg mot det svulstiga arena singalong spåret.

På hela taget en skiva väl värd att lyssna in sig på. Det får bli en väldigt Massiv 3:a för grabbarna i Massive. Rekommenderas!









Album Rating: 3/5
Favourite Tracks: What You Gonna Do och The Wrecking Crew

Label: Off Yer Rocka Recordings
Release: February 1, 2019

For More Info Visit:
www.massiveoz.com
www.facebook.com/massiveoz
www.instagram.com/massiveoz

Tracks:1. Generation Riot
2. Long Time Coming
3. What You Gonna Do
4. Bullet
5. Roses
6. Face In The Crowd
7. Over And Out
8. Pieces
9. The Wrecking Crew
10. GettingHeavy
11. A Mile In My Shoes

In Swenglish:

A branch in the Hard Rock Olympics, which Australia has been prominent in the past, is 100 meter beersoaked party rock.
Next band out on that track is Massive with their third album, Rebuild Destroy (1st February) wich is, of course, no exception to that rule.
Lots of groovy, high octane - can't sit still - rock.

Certainly, it is perhaps not the most lifealtering music, with deep and multifaceted lyrics, but sometimes it's just a little bit of pint-size and gutsy songs that we need. And you get it here. Lots, pure pre-party rock.

It is a massive palette that is painted. When it rocks  out at its best, you can hear hints of Sex Pistols, Green Day and Rose Tattoo, but it sounds rather like an unconscious borrowing than real theft. It is, as I said, a full speed ahead record, but of course it has a couple of breathing holes as well, partly in the bluesy "Face In The Crowd" but also the last song, "A Mile In My Shoes" that pulls off towards the bigger than life arena singalong feeling.
 
On the whole a record well worth listening to. The score must be a very massive 3 for the guys in Massive. Recommended!

tisdag 9 december 2014

Recension - Djävulen Möblerar Om : Black Blecka Blues

Denna hösten har varit lite av en EP revival för mig. Det har kommit mycket bra EP's i min väg, så inget kunde göra mig gladare än att hitta Stockholmsbandet Djävulen Möblerar Om rykande färska svarta EP-plastbit i min hall. Särskilt som jag gillade deras tidigare singel, Universum I En Kub.
På denna skiva, med namnet Black Blecka Blues, presenterar bandet energisk garagepunk med riktigt bett.
Titelspåret sparkar igång med trummor som andas "Pretty Vacant", sätter direkt takten. Drivet och kraftfullt med riktigt vassa texter om samtiden, eller vad säg om "Ingen är förmer, när gatstenar regnar ner" från låten "En Trappa Upp".  Eller låten "8 Timmar i Ett Skåp" som perfekt summerar hur man kan känna sig efter en dag på kontoret.

Skivan är som en obstinat tonårsoäkting mellan Nicke Andersson och Sex Pistols, fast på svenska. Snabba korta låtar med massor med attityd och skärpa. Stompigt, taktfast med riffiga gitarrer och sång som vill något. Dessutom landar den ju på skivdiskarna i en lagom turbulent tid, med extraval och ett SD som försöker kortsluta demokratin efter sin egen snäva och småaktiga världsbild. En tid som traditionellt passar för rå och punkig attityd.
Men underbart är kort. Allt för kort. Jag vill ha mer. Release är den 20:e December och skivan finns redan på de flesta digitala media, men kommer även att finnas på lite olikfärgad vinyl. Nu kan vi bara hoppas på en fullängdare, eller fler snabba EP's. Just det, betyget då? 4 Ess!





Sammanfattning:
Betyg: 4/5
Ess
Favoritspår: Åtta Timmar I Ett Skåp o En Trappa Upp
Skivbolag: Jerry Kobra?
Release: 20:e December




Bandet består av följande lirare:
Mankan : Trummor
Mange : Bas
Moppe : Gitarr
Micke : Gitarr
Malte : Sång

Tracklist:
  1. Black Blecka Blues
  2. Klongenerationen
  3. Fickan Full Av Hål
  4. Åtta Timmar I Ett Skåp
  5. En Trappa Upp







































  • 01. Our motherash
  • 02. Ocean deep
  • 03. Equators
  • 04. Depth of the sun
  • 05. Humans
  • 06. With eyes wide open
  • 07. The drum
  • 08. Bound to be machines
  • 09. Trails and passes
  • - See more at: http://www.globaldomination.se/reviews/greenleaf-trails-and-passes#sthash.bYPJKWQX.dpuf







































  • 01. Our motherash
  • 02. Ocean deep
  • 03. Equators
  • 04. Depth of the sun
  • 05. Humans
  • 06. With eyes wide open
  • 07. The drum
  • 08. Bound to be machines
  • 09. Trails and passes
  • - See more at: http://www.globaldomination.se/reviews/greenleaf-trails-and-passes#sthash.bYPJKWQX.dpuf
    Facebook
    Spotify 

    Support The Bands That You Like!

    måndag 23 december 2013

    God Jul! Önskar Vi här på Spader Ess.....11

    Ingen Jul är komplett utan en Merry Jingle med The Greedies! Lätt den bästa jullåten någonsin, och det enbart baserat på den sköna laguppställningen, med delar av Thin Lizzy och Sex Pistols. Lyssna och njut.



    God Jul Gott Folk!

    söndag 13 oktober 2013

    Spader Ess Nostalgitrippar - Del 3 : Punken

    Resan fortsätter, nu rör vi oss in i den ena av mina parallellvärldar, hemstaden Oskarshamn, där musiken till stor del bestod av punk och ny våg musik.

    I Oskarshamn kretsade livet runt skolan, som nu gått och blivit högstadiet, Sport-/bowlinghallen, biblioteket och ungdomsgården. Det var framför allt två ungdomsgårdar som gällde för min del, Kristinebergs och Kolbergas. Det var Kolberga som blev mitt favoritställe när man inte hängde i anslutning till bowlinghallen.

    På radion hände det en hel del, i och med att Ny Våg tog plats i etervågorna (Som sedan gick över till Lilla bommen). Ett program som spelade massor av punk, varav stor del var svensk punk från demokassetter som band skickades in från hela Sverige. Förutom att programmet var banbrytande vad gäller musikstil, så var det även vad gäller programledare (som jag tror alla spelade olika band själva?), för att inte tala om den ganska sakliga tonen, men framför allt kaxigheten i musiken. Som vid flera tillfällen lyckades få programmet fällt i radionämnden. Bara en sådan sak gjorde att man ville lyssna på programmet. Så förutom de självklara, och numer klassiska namnen, Ebba Grön, KSMB, Sex Pistols, Stiff Little Fingers och The Clash, så fick man sig en hel del mer obskyr punk. Ett band jag kommer ihåg med extra värme från programmet, är The Same med låten "Kuken i Styret". Att jag minns den låten lite extra är för att den dels var en av de låtar som lyckades få programmet fällt i radionämnden, men även för att den blev en av min morsas favoritlåtar. :-)



    Biblioteket var även det en bra källa, då man kunde sitta där och lyssna på LP-skivor och läsa seriealbum samtidigt. Vet inte om det var vanligt, men vårt bibliotek hade en rätt schysst avdelning med punkskivor, men här förälskade jag mig även i Beatles, och då framför allt Abbey Road skivan.


    I skolan var det framför allt en klasskompis som bodde i samma hus som tillförde lite nya influenser, vilket resulterade i att grupper som Blondie och 999 hamnade på repertoaren. Sedan svängde han över och blev Carola fanatiker och det var inte en väg som jag hade lust att följa med på, utan jag tog vägen om Bob Marley och Dag Vag i stället.

    På fritidsgården var det ännu mer punk och reggae. Ett ställe där man kunde hitta lokala, och lite äldre, punktcelebriteter som Jensa och Pälsjägarn. Jensa var den som stod för buset, både i skolan och på gården och Pälsjägarn stod för coolheten. Han var dessutom en av traktens bästa brädåkare, så de blev en hel del hängande vid U-rampen i Kolbergagården. Här kunde man dessutom stöta på lokala musikaliska hjältar som Rövite Koa anfaller.

    torsdag 31 januari 2013

    Grattis!! Johnny Rotten - Jimmy Hurtig

    Även punklegender blir äldre till åren, åtminstone dom som överlever sig själva. John Lydon, a.k.a Johnny Rotten blir idag 57 år gammal. Och även om han och hans kamrater i Sex Pistols fått väldigt (på gränsen till överdrivet ibland) fokus, åtminstone inom den Europeiska punkvågen, så kan man ju inte annat än säga att dom har sin plats där. Särskilt imponerande med tanke på deras något sparsamma skivproduktion.

    På den lokala Pizzerian Eldorado i Mönsterås var den musikaliska räddningen, under en tid, att det fanns just en Sex Pistols singel i Jukeboxen. Maskinen matades med mynt och hela kvällar kunde låtarna "Pretty Vacant" och "No Fun" höras om och om igen, till mig och mina kompisars stora glädje. Dock är jag tveksam om resten av gästerna var lika förtjusta. Vet inte om det var detta som gjorde det, men senare kom det lite fler lyssningsbara singlar i maskinen.

    Johns musikaliska projekt PIL bör även det få sin eloge här, även om det är en grupp som det tog ett tag innan jag riktigt fick upp ögonen för.


    En annan som fyller år idag är Jimmy Hurtig från Svenska Mother Of God. Har inte känt till dem så länge hittills, men deras första skiva har varit en riktigt positiv upplevelse. Så jag säger grattis och kör hårt!


    By the way, Inlägg No.1000!!!




    lördag 15 december 2012

    Grattis!! - Carmine Appice - Paul Simonon

    Snodd från Wikipedia
    Skinnbankaren Carmine Appice fyller 66 år idag, Hurra, Hurra! säg vilka den mannen inte spelat med? Det första bandet han dök upp i, som gjorde mig uppmärksam på hans existens var nog i King Kobra. Men efter det så har jag ju insett att han suttit på trumpallen hos många band jag gillat, t.ex. Vanilla Fudge och Cactus. för att nämna några.











    Även denna bild stulen från Wikipedia
    Paul Simonon, El Basista från underbara The Clash, fyller idag 57 år. The Clash, som tillsammans med Sex Pistols på något sätt blivit lite av posterboys för den Engelska punkvågen under 70-talet. Där pistolerna var mer kaotiska var The Clash, i mina ögon de tänkande punkarna, vilket jag tror kan ha bidragit till att dom fick fans långt utanför punk-cirkusen. Tillsammans med sina starka låtar förstås.














    Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...