Dagens Musiktips : Hela listan...Eller grand deluxe!

Hejsan go vänner!

Det har varit lite skralt med uppdateringar här på sidan. Inte för att inte materialet inte funnits, utan mer för att tiden och inspirationen trutit. Men det skall ju varken ni, kära läsare, eller alla hårt slitande band därute i världen lida för. Eller hur? Så för att försöka gjuta lite olja på vågorna och kompensera lite grand så tänkte jag slänga upp en liten Dagens Musiktips lista De lux.

Här kommer en lista med band jag lyssnat lite grand på den senaste tiden. Inte jättemycket, och det rör sig om små smakprov. Någon enstaka har jag lyssnat på tidigare, men de flesta är helt nya bekantskaper. Men dom har ett par saker gemensamt.

1. Dom har satt sig direkt! Väldigt direkt skulle jag vilja säga. 
2. Dom är bra! Mycket bra. 
3. Jag tror att jag kan lova att dom kommer att spelas mer än bara lite framgent.
4. Alla vill jag höra mer av! Mycket mer.

Först ut Lord Mountain från Santa Rosa i Kalifornien. En helt underbar mix av allt som är gott från både klassisk Metal och Stoner. En ny bekantskap som har allt för att hålla kvar mitt intresse. Och lite till.

Facebook

Sedan en till nykomling på min musikradar, Troll från Oregon. Bara en enda låt ännu så länge, men med den och sitt mörka och Bauer:eska omslag, tillsammans med det långsamma fuzzriffandet så trollbinder dom mig och höjer mina förväntningar inför resten av musiken.



Long Live The Goat släppte förra året en singel med två låtar som var magiska. Nu följer dom upp den med ännu ett hejdundrande tvålåts-släpp. Den här gången känner jag att man dessutom fått in en skön vibe av Joe Strummer känsla i både sången och texten i låten "Lowest of Low", som ett bustungt The Clash. Men som den girigbuk jag är vill jag ha mer! Jag vill ha minst en fullängdare. Men tills dess...

Facebook


Det kommer säkert att bli lite fler listor av denna typen då jag har en massa liggande på lager som kanske inte hinns med annars. Hoppas att ni gillar konceptet, även om det inte är direkt unikt.

Rocken i Bild - Special!

Paul Simonon Foto: Pennie Smith

I mitt förra inlägg i serien, det som handlade om Pennie Smith och hennes ultraklassiska The Clash bild, så utlovade jag att jag skulle återkomma till (minst) en bild till tagen av henne med The Clash tema. Närmare bestämt är det en bild tagen på basisten Paul Simonon i bandet (även förra bilden var på honom).

Paul får väl ses som bandets stil-sättare vad gäller klädsel och det är här vi kommer till dagens bild i fokus egentligen. För det är en annan bild som är i fokus. En bild, bland många, som betyder något speciellt för mig.

Nämligen en tidig bild på min far (22 år) tillsammans med sin polare Sten.
Varför kopplar jag ihop dessa bilder?
Jo, för att visa varifrån Paul fick sin inspiration till sin rocker-look. :-)



Ok, jag medger att denna koppling är aningen långsökt, för jag tror inte att dessa herrars väg någonsin har korsats, men ni förstår andemeningen.

Det fanns hårdingar innan punken kom till stan.

Bilden föreställer som sagt min far Lasse, till vänster och hans polare Sten (följaktligen mannen till höger i bild), när dom är ute på en av sina motorcykelturer i landet. Bilden är tagen 1955 och jag har ingen som helst aning om vem som är fotograf. Dock kan jag med lätthet konstatera att det är den hårdaste bilden jag har i mina samlingar. Och även om jag inser att vi sportar liknande skor, min far och jag så skulle jag verkligen vilja ha resten av hans outfit idag.

Lasse o Sten, 1955

Rocken i Bild - Pennie Smith

Dagens bildval torde inte vara helt obekant, då den pryder en av rockens ikoniska plattor: 

The Clash - London Calling. 

Bilden är tagen av Pennie Smith som är en Engelsk fotograf som gjorde sig ett namn inom rockfotografin under 70-talet som husfotograf för tidningen NME och kanske framför allt för sina foto av just The Clash. Just denna bilden har förövrigt även blivit förevigad som frimärke i England.

Jag kommer ganska snart att återkomma till en annan The Clash bild tagen av Pennie, men av en viss anledning, mer om det då.

Spader Ess Nostalgitrippar - Del 3 : Punken

Resan fortsätter, nu rör vi oss in i den ena av mina parallellvärldar, hemstaden Oskarshamn, där musiken till stor del bestod av punk och ny våg musik.

I Oskarshamn kretsade livet runt skolan, som nu gått och blivit högstadiet, Sport-/bowlinghallen, biblioteket och ungdomsgården. Det var framför allt två ungdomsgårdar som gällde för min del, Kristinebergs och Kolbergas. Det var Kolberga som blev mitt favoritställe när man inte hängde i anslutning till bowlinghallen.

På radion hände det en hel del, i och med att Ny Våg tog plats i etervågorna (Som sedan gick över till Lilla bommen). Ett program som spelade massor av punk, varav stor del var svensk punk från demokassetter som band skickades in från hela Sverige. Förutom att programmet var banbrytande vad gäller musikstil, så var det även vad gäller programledare (som jag tror alla spelade olika band själva?), för att inte tala om den ganska sakliga tonen, men framför allt kaxigheten i musiken. Som vid flera tillfällen lyckades få programmet fällt i radionämnden. Bara en sådan sak gjorde att man ville lyssna på programmet. Så förutom de självklara, och numer klassiska namnen, Ebba Grön, KSMB, Sex Pistols, Stiff Little Fingers och The Clash, så fick man sig en hel del mer obskyr punk. Ett band jag kommer ihåg med extra värme från programmet, är The Same med låten "Kuken i Styret". Att jag minns den låten lite extra är för att den dels var en av de låtar som lyckades få programmet fällt i radionämnden, men även för att den blev en av min morsas favoritlåtar. :-)



Biblioteket var även det en bra källa, då man kunde sitta där och lyssna på LP-skivor och läsa seriealbum samtidigt. Vet inte om det var vanligt, men vårt bibliotek hade en rätt schysst avdelning med punkskivor, men här förälskade jag mig även i Beatles, och då framför allt Abbey Road skivan.


I skolan var det framför allt en klasskompis som bodde i samma hus som tillförde lite nya influenser, vilket resulterade i att grupper som Blondie och 999 hamnade på repertoaren. Sedan svängde han över och blev Carola fanatiker och det var inte en väg som jag hade lust att följa med på, utan jag tog vägen om Bob Marley och Dag Vag i stället.

På fritidsgården var det ännu mer punk och reggae. Ett ställe där man kunde hitta lokala, och lite äldre, punktcelebriteter som Jensa och Pälsjägarn. Jensa var den som stod för buset, både i skolan och på gården och Pälsjägarn stod för coolheten. Han var dessutom en av traktens bästa brädåkare, så de blev en hel del hängande vid U-rampen i Kolbergagården. Här kunde man dessutom stöta på lokala musikaliska hjältar som Rövite Koa anfaller.

Grattis!! - Carmine Appice - Paul Simonon

Snodd från Wikipedia

Skinnbankaren Carmine Appice fyller 66 år idag, Hurra, Hurra! säg vilka den mannen inte spelat med? Det första bandet han dök upp i, som gjorde mig uppmärksam på hans existens var nog i King Kobra. Men efter det så har jag ju insett att han suttit på trumpallen hos många band jag gillat, t.ex. Vanilla Fudge och Cactus. för att nämna några.

Även denna bild stulen från Wikipedia

Paul Simonon, El Basista från underbara The Clash, fyller idag 57 år. The Clash, som tillsammans med Sex Pistols på något sätt blivit lite av posterboys för den Engelska punkvågen under 70-talet. Där pistolerna var mer kaotiska var The Clash, i mina ögon de tänkande punkarna, vilket jag tror kan ha bidragit till att dom fick fans långt utanför punk-cirkusen. Tillsammans med sina starka låtar förstås.