Polar'n Per - Lönelistan april 2016

Ondska med en blomma!

"Om du vill ha ett arbete illa utfört, betala lönen i förskott!", exakt så lyder ett italienskt ordspråk som jag fick lära mig när jag för massa år sedan jobbade utomlands på en anläggning strax utanför Milano.

På Spader Ess lönekontor kommer lönelistan efter arbetet har utförts och denna månad finns det gott om ersättning för månadens trälande. Om förra månadens lista var omfattande med artister som stolt ville uttala sig om sina alster så är denna lista omfattande i fler dimensioner. Fan, vad det släpps mycket bra musik!

Det gör att jag lämnar låtar av favoriter som Volbeat och Zakk Wylde utanför listan... dom syns ju ändå! Kanske får jag anledning att knyta an till dem senare under året!

Lönelistan april 2016 serveras hur som helst här!

1) Throne of Heresy "Nemesis Uprising" (2016)
Här tonar de svartare tonerna upp från Linköping. Här finns varken Winnerbäck eller Ghost i influenserna, snarare Stockholms-dödsen och den melodiska dito.  Det här är hårt! Det här är vackert!

Det här är ett bra tips jag fick av Thomas Segerbrant, Kiitos!

2) Tribulation "Melancholia" (Steingrim Remix 2016)
Lutar man sig mer mot den norska svartmetsllscenens sound hittar vi till Arvika och en nysläppt EP på låten "Melancholia" och bandets tredje skivsläpp och fullängdare "Children of the night" (2015) från slutet av förra året. Jag gillar denna radiovänliga remix. Jag tycker att man hittat sin väg...

3) Long Distance Calling "Lines" (2016)
I Norge hittar man de tyska progressiva rockarnas nya sångare Petter Carlsen som anslutit till skivinspelningen efter Martin Fischers avhopp. Detta band tar ofta med sig lyssnaren på långa melodiösa upplevelser och placeras referensmässigt nära Medelhavet och grekiska proggrockarna i Wastefall (som faktiskt likt grekiska ekonomin lagts ner för att åter resa sig igen). För mig är det ingen tvekan om att de är roligare när sången är med. Smaka på denna hit och tyck till...

Det finns något som gör att progressiva akter tycks omformulera sig hela tiden. Jag tänker på svenska Pain of Salvation och amerikanska Queensrÿche, och kanske är det grunddefinitionen på progressivt, men det blir ibland lite förvirrat för musiknördar som jag... instabilt liksom. Det här är ändå en klockren låt!

4) Sparzanza "Uprising" (2016)
Brittiska Muse passar ju riktigt bra i denna fetare förpackning från Karlstadstrakterna runt norra Vänern i Kil. Jag vänder mig raskt till bandets gitarrist, Calle Johannesson, för att stämma av hur brittpoppen blev hårdrock...

"Vi gillar låten väldigt mycket och tänkte den skulle passa bra i lite hårdare tappning med Fredriks röst. Det är helt enkelt en hyllning till Muse, men genom Sparzanza-filtret! Vi har kört den live en gång och kommer säkert köra den fler gånger!"

Gnugga ögonen och kolla av omslaget, så fattar ni att det inte bara är ljudbilden som är fet! Ny platta ute!

Sparzanza -. Uprising (Singel, 2016)

5) Psykbryt "Vem Ska Ni Skylla På?" (2015)
I slutet av förra året släppte Psykbryt EP:n "Folk Som Klagar På Folk Som Klagar" (2015). Den heter så om några recensenter skulle klaga på den... och jag vill ju inte vara "Folk som klagar på Folk som klagar på folk som klagar" och det vill man ju inte...  Jag kontaktar Tobbe (Gitarr, Sång) för att berätta att vi tänkte köra låten i listan här på Spader Ess...

"Kul att du vill spela oss! Vi har spelat den några gånger live och lär göra det igen. Det är en ganska klassisk punklåt om att inte lita på politiker oavsett färg. Vi har ju mest skrivit anti-borgartexter tidigare, men den här riktar sig också till de rödgröna!"

Med andra ord är Psykbryt folk som klagar på politiker och det är ju en tacksam roll om man inte ser dem riktigt som riktigt folk...

6) Man.Machine.Industry "Let It Burn" (2016)
Urkraften "Berget" Bergman (Sång, Gitarr) är tillbaka med Man.Machine.Industry, Östkusten svar på Ministry. "Let It Burn" är en kanonsång som finns på senaste vaxet "Box Of Horrors" (2016)

"Let It Burn" är vår första singel/video från nya albumet, låten valde jag som singel för att den hade lite av allt, vilket Man.Machine.Industry ofta har i ett helt album. Tyngd, groove, melodi, fyllkörer och en mindre hastighet i break/solo. Den representerar kanske inte hela albumet men är en bra inkörsport till vårt sound tror jag. Videon är producerat utav Snowy Shaw´s basist Mojje Andersson, en superskön lirare som arbetar fort och effektivt och ger ett grymt resultat.

7) Metal Church "Killing Your Time" (2016)
Jag gillar Metal Church och deras tidiga klassiska sångare, speciellt deras andra sångare, Tim Howe som är tillbaka! Här är ett utsökt smakprov från bandets nya platta "XI" som jag förresten recenserade för nån vecka sen.

8) Tremonti "Dust" (2016)
Från staterna har det kommit mer nytt. Mark Tremonti (Gitarr, Sång, även Alter Bridge, fd Creed) behöver knappast någon presentation som gitarrist, men jag måste tillstå att han håller hög klass även på sång, där jag tycker han har en skön och egen ton!

9) Egon och den inre orkestern "Underhållning" (2015)
Vad är det med denne Mart Hällgren (Sång och allt annat)? Efter en period av ganska genomskinliga alster har Mart levererat en kanonplatta med De Lyckliga Kompisarna och nu med hans ego-projekt Egon och den inre orkestern... Här behövs ingen presentation, inga andra konstateranden än att det låter som sig bör och som Mart gör!

10) Face to Face "I Won't Say I'm Sorry" (2016)
Amerikanarna som plockat upp instrumenten igen gör det med en ny platta som jag håller som en av årets främsta i sin genre. Fan vad trallvänligt det är. Inte jätte-originella som band, men utvecklingen har gått från att låta Clash till att låta väldans mycket Bad Religion. Dom har hur som helst spänt bågen på nytt och skjutit av en riktig rökare till partyplatta som med varm hand roddats av Offsprings producent.

11) Caliban "Paralyzed" (2016)
Tyskarna i Caliban, namne med en av Uranus månar har sitt sound i modern metal. Det är otvetydigt, med ett riktigt bra driv och elaka arrangemang av körer och keyboard. Influenserna ligger onekerligen ganska nära svenska Soilwork och In flames... Det låter massor med Götelaborg!

12) Treat "Ghost of Graceland" (2016)
Jag blir så jäkla glad över det här släppet. Redan i pojkrummet rullade Treat och "Scratch and Bite" (1985). Visst hade dom sin skuggsida bakom band som Europe och till viss del 220 Volt, men nu är det dags att kliva fram i rampljuset på allvar! Den här låten är skitbra!

13) Lillasyyster "Tussilago" (2016)
I början av april recenserade jag Lillasysters senaste platta "4" När jag kontaktar bandet för att få en kommentar om låten får jag ett kort svar som även beskriver väl vad jag tycker om takdropp, ljusare dagar, tussilagos och vår;

<3

14) Subztain "Brothers By Choise Not By Blood" (2016)
Här har vi radiorock från trakterna norr om Stockholm i Upplands Väsby. Jag tror dessa snart kommer spela på större scener med detta album. Jag pratar med bandet och Marcus Wahlström (Gitarr) under deras release-kalas;

När vi spelare in skivan var det den här låten som vi kände representerade skivan bäst. Den blev titelspår och första singel. Vi har under inspelningen formats till en stark enhet. Låten handlat om just det!

15) Ben Harper "When Sex Was Dirty" (2016)
För mig finns det artister som visar en avig sida av något så som tex bröderna Coehen lyckas beskriva USA. Det finns artister som mer eller mindre träffsäkert träffar det där. Jag tänker på Pearl Jam's Eddie Vedder, Springsteen, Todd Snider och lite alternativrock, men bäst av alla på det är Ben Harper som i denna nostalgitripp till låt verkligen gör ett kanonjobb i att låta som ...ehe... en, det låter konstigt håll i er nu, omgivningsmedveten och nostalgisk Ace Frehley! Håll till godo! Det här är "Wow"!

Glöm inte att kommentarsfältet inväntar en kommentar... vad tycker du? Vad är "hot" och vad är "not"?

Lönekontoret at your service!

/Polar'n Per

Tidigare löneutbetalningar 2016:
Lönelistan januari
Lönelistan februari
Lönelistan mars
Lönelistan april

Polar'n Per går på releasefest med Subzstain

Subztain på Vinyl i Märsta

Att släppa en skiva är i vissa avseenden som att förlösa en baby. Det är något som vuxit fram under en tid för att senare släppas till allmänhetens beskådande. Denna baby ska placeras i så bra miljö som möjligt för att kunna växa sig både stor och stark, men man vet inte riktigt hur det artar sig...

Vad som driver ett band genom olika skeden varierar. Resultatet hörs i de plattor banden levererar och blir som små statut eller märken och bevis över bandets situation. Den kemi man upplever blir ytterligare påtaglig på scen. Skillnaderna i upplevelse är stora, men kan givetvis kompensera med duktiga och erfarna musiker.

Jag gillar releasefester för att det finns en stolthet över det som sker. Det finns en andaktsfull "röka cigarr"-känsla över tillställningarna. Det är därför ofta väldigt bra stämning på dessa kalas. Idag är inget undantag.

Dessutom finns det förväntan som reflekterar min första fråga till bandet. Vad kan vi i publiken förvänta oss idag? Andreas "Antz" Morling (sång), svarar;

"Vi kommer spela igenom hela nya skivan låt för låt ikväll!"

En baby ska födas, "Brothers by choice, not by blood" (2016)!

När jag träffar Subztain innan deras releaseparty på charmiga Vinyl i Märsta så märker man att bandet är fyllt av förväntan och att år av sökande efter den där perfekta groggen gett resultat. De verkar ha en jäkla sammanhållning som bekräftas av att man samlar hela bandet för intervju. Man har trevat efter kemin samtidigt som man är bevisat duktiga, drivna musiker vars huvudfokus ikväll ligger på de nya spår de levererat. Den som tvivlar över hur bandet ivrar inom musiken behöver inte leta länge för att hitta tex "Antz" som scenchef eller scentekniker på någon rockkryssning eller festival runt om i landet. Det är inom musiken killarna vill forma sin framtid och med nya plattan har grabbarna all rätt att ta sikte framåt!

"Antz", i bakgrunden Dennis!

På bandets andra officiella fullängdare, "Brothers by choice, not by blood" (2016) är det uppenbart att bandet fortsätter formas. In har man kallat veteranen Fredrik Isaksson (bas, fd Denied, Grave, Therion) vilket ska ge "Antz" möjlighet att fokusera på sång och där så behövs en extra gitarr. Det var under inspelningen i höstas som Fredrik anslöt.

Skivan är som brukligt i bandet skriven av "Antz" och Marcus Wahlström (Gitarr); Marcus utvecklar det;

"Antingen föds låten riffbaserat eller från sångdrivna arrangemang och det är därför ganska enkelt att höra vem av oss som bidragit med grundidén till en låt!"

Denna nya skiva är hårdare och mer kompakt produktion än bandets förra något spretiga "Conflict Solution" (2012). När vi pratar om denna nya produktion känner jag mig till freds med bandets resonemang kring sitt sätt att skapa musik, man märker att det här temat engagerar speciellt Marcus;

"Vi försöker numera pröva låtarna genom att ta ner dem avskalat, ofta akustiskt, för att känna efter om melodierna håller. Det blir väldigt tydligt då!"

...och mycket riktigt så sitter "Antz" framför oss på en barstol med en akustisk gitarr, och ett releasegigget bara 15 minuter framför oss. Han plockar avskalat riffen till plattans singel som också fått ge namn åt skivan, "Brothers by choice, not by blood".

Subztain strax innan de kliver på... Dennis, "Antz", Fredrik och Marcus!

"Antz" berättar att förra skivans titel (Conflict Solution) ganska väl representerade var bandet stod då. Det fanns kanske för många ambitionsriktningar och med denna platta har bandet svetsats samman, som nya singeln och albumtiteln "Brothers by choice,  not by blood" antyder. Bandets trumslagare Dennis Karhu och Fredrik nickar instämmande.

Exklusivt bjuds vi på ett avskalat framträdande av deras singel. Dennis spelar inledningsvis "knätrumma" och körar sen tillsammans med Fredrik samtidigt som Marcus lägger sin signaturstämma bakom "Antz". Det är något som jag direkt identifierar med det Subztain jag lärt mig uppskatta. När jag frågar om kommande gig svarar "Antz" att det offentliggörs på bandets Facebook-sida och hemsida;

"Vi har ju ett annorlunda upplägg jämfört med tidigare. Där runt 2012 spelade vi regelbundet på ställen runt Vallentuna och Upplands Väsby för att bygga någon form av lokal förankring. Det var så vi började, typ... Nu har vi ett alldeles nytt samarbete med ett management och det ska bli intressant att se var det tar oss..."

Innan den officiella releasefesten har man  värmt upp med gig på Gefle hårdrocksklubb (Gävle) och  Fight Cancer Gala (Stockholm). Man har dessutom haft möjlighet att testa enstaka låtar i höstas då man uppträdde på Harry B James (Stockholm)! Med några minuter kvar innan de ska "kliva på" bryter vi denna intervju. Bandet växlar fokus till hur pedalerna är inställda och till en oron över att "kliva på för sent".

"Vi är ju inte är tillräckligt stora för att göra en Axl Rose ännu!", skämtar Fredrik.

Subztain på Vinyl i Märsta 2016-04-16

Någon symbolisk minut efter utsatt tid drar bandet igång för de kanske 100-150 rockers som tagit sig till Märsta för ett rockkalas! De spelar plattan lojalt rakt igenom. Någon låt har fått byta plats, men de framför en värdig platta på ett värdigt sätt. Betyget, i form av reaktion från publiken, är så pass att man förutom planerade extranummer även lyfter fram kvällens bästa nummer ännu en gång. Spelningen avslutas med att jag får höra "Brothers by choice,  not by blood" en tredje gång... och jag är säker på att vi kommer få höra denna låt igen, både på radio och på scen!

Så bra är det här!

Bästa spår denna kväll är givetvis nämnda "Brothers by choice,  not by blood" (klippet nedan), men jag lyfter gärna fram "Forced to be brave" och "No giving up" som kväller starkaste leveranser.

Det är några låtar in i settet som bandet levererar som starkast och överlag är materialet baserat på starka melodier som passar bandets sångare som handsken. Trummorna sitter tight, bas och gitarr likaså ändå känns det ibland som bandet missar sin fulla potential, genom att de inte låter sig leka mer med tempo och temperament som skulle erbjuda mer dynamik i både settet och plattan.

Bra rock ska klättra!

Det är när jag hört deras charm avskalat och därefter får denna massiva show som det blir tydligt. På Vinyl ikväll levereras en riktig hårdrocksshow som periodvis flörtar i olika riktningar, men inte lika mycket som tidigare, och det glädjer mig att bandet med denna nya platta är mer konsekvent i sin musikaliska inriktning än tidigare.

Betyget på spelningen är en fyra ess (av fem) som tidigt i akten känns lite väl generöst, men som i settets helhet känns rimligt. Det är alltid en utmaning att leverera helt nya låtar för en nyfiken publik och det är sällan toppformen peakar när de ska förlösas. Några av låtarna kommer må gott av att spelas live några gånger. Någon av dem kanske inte heller följer med ut hela vägen på turné, men jag tror anspänningarna att förlösa något alltid lämnar några element att slipa på.

Kvällens extranummer (utöver avslutande "Brothers by choice,  not by blood" kommer från bandets förra skiva "Conflict Solution", det är utsökta "Hail my mistress" och "When can I leave". Kanske skulle bandet kunnat spränga in några lugnare tolkningar av deras gamla låtar för att ge settet mer variation, jag skulle personligen gärna hört något från "Antz" första demo, "Subtopia" (2009), men det är som sagt för att fira nya skivan vi samlats på Vinyl i Märsta och det är dessa nya låtar som ska presenteras. Hårdrocken från Upplands Väsby norr om Stockholm förväntas alltid leverera skönsång och energi... det finns det gott om, med andra ord är det svårt att inte ta till sig detta band!

Subztain har tagit ett nytt kliv. Frågan är hur långt det kommer nå? Frågar du mig så etablerar sig grabbarna på en helt ny nivå under detta år!

/Polar'n Per

PS. Skivan kommer recenseras senare i en egen artikel.

Tre starka kort med Subztain:
1) Potentialen!
2) Kulturbärare av melodiös hårdrock från trakterna runt Upplands Väsby
3) Riktigt bra musiker!

Mer om Subztain:
- Spotify
- Facebook

Se Subztain:
2016-04-23 Plektrum Bar, Örebro
2016-04-29 Gumpels, Bollnäs
2016-05-03 Roq, Odenplan

Foto:Jessica Mann