Idag firar vi två gitarrister och en bassist.
Säg den Metallskalle som inte har några känslomässiga band till Judas.
Karriären har gått från traditionell halvproggig hårdrock till att ses som förnyare under NWOBHM åren till att idag ses som ett av de stora kultbanden inom rocken. För min egen del var Judas Priest ett av de banden som var med som tidig inkörsport till rockmusiken. Tyvärr har jag aldrig sett dom live.
Nästa man till rakning är vår egen Europe-bassista, John Levén. 49 år denna dag. Stadig och stabil medlem i Europe, genom både upp och nergångar. Det är extra roligt att grabbarna är tillbaka i sådan högform som dom är. Mitt första minne av Europe är när dom vann Rock-SM. Redan när dom var på väg in på scenen så utropade en polare och jag unisont "Kolla det är ju Eddie Meduzas gitarrist!". Ett par veckor tidigare hade vi nämligen sett Meduza och imponerats av hans unga virila gitarrist som inte riktigt passade in i resten av raggargänget på scenen.
Efter det så passade man på att se Europe så ofta det bara gick. Senast jag såg dem var dock 2008 på Rockweekend i Kilafors. Denna kväll var Joey lite förkyld, vilket gav en i mina ögon skön dimension till hans sång som kan bli lite för putsad ibland.
Mannen som gett kepsen ett ansikte, eller helt enkelt bara dolt det under kepsen, Matthias Jabs från The Scorpions, blir idag 57 år. Vad kan man säga om denna man då, förutom att han är förtjust i kepsar? Jag tänker själv direkt på randiga spandexbrallor.
Som så många andra band med lång karriär så måste jag nog säga att det var bättre förr. En gång i tiden fullkomligt älskade jag Scorpions, men sedan blev dom powerballad bandet nummer ett och då blev dom i stort sett ointressanta i mina ögon.
Judas Priest - Rock in Rio 1991 - hel konsert
Europe - Seven Doors Hotel
The Scorpions - In Trance En av få ballader med Scorpions som är uthärdliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.