Det må vara så att Dregen har tappat håret, men har jäklar i mig inte tappat stinget och heller inte legat på latsidan. Jag har ännu inte hört hela plattan, men det jag hört hittills har jag gillat, så även den senaste låten som är så blytung av både samhällsobservationer som svettig Blues.
Så, med det han gjort tillsammans med herr Monroe, det jag hört från hans solo, gör att jag är mer nyfiken än någonsin på Dregen. Så det blir väl bara att önska sig både boken och skivan nu inför Jul och födelsedagar.
Rock n' Roll och mer därtill! Allt enligt Spader Ess och Polarn' Per. Vi recenserar, intervjuar och skriver om allt som faller oss in när det kommer till Rockmusik och allt däromkring.
Förjävla bra den....
SvaraRadera