Polar'n Per recenserar - Anthrax "For all the kings"!

Anthrax -- For All Kings (2016)

Det känns som tiden stått still. Det känns som inget hänt annat än att grabbarna i bandet blivit lite äldre. Scott Ian (Gitarr) har blivit pappa och texterna kanske är aningen mer mogna, men annars är allt sig likt. Visserligen försvann gitarristen Rob Caggiano (numera Volbeat) som ersattes av Jon Donais (Shadows Fall), och under förra året släpptes ett spår "Soror Irrumator" som lovade gott men som inte nådde plattans färdiga produktion.

När denna del i "Big 4" bandets släpper sin elfte fullängdare inryms 11 spår. Givetvis finns det ett antal olika utgåvor med extraspår, men ingen av dessa är denna låt som lovade så gott, istället finns nyinspelade versioner av gamla klassiker!

Det är riffande, de läckra trummorna av Charlie Benate, hela kittet och det finns egentligen inget i mig som känner sig besviken. Tvärt om så finns där höjdpunkter som rockar duktigt fett! Inledande "You Gotta Believe", "Monster At The End" och titelspåret "For All Kings" ligger alla i linje med klassiska soundet mellan "State of Euforia" (1988) och "Persistence of Time" (1990) innan plattans uddaste låt presenteras.

"Breathing Lightning" låter som man kan förvänta sig... ehe... av Alter Bridge... Live-klippet brevid gör den mer glädje än denna catchiga radiohitsproducerade version som finns på plattan.

Anthrax har alltid varit något av husgudar för mig och när bandet förra seklet växlade sångare Joey Belladonna ut och John Bush in passade det tiden och musiken som gavs ut då. Anthrax blev kantigare, tuffare och melodierna i Belladonnas sång blev ersatta av något aggressivare. Melodierna var dock tillbaka med förra släppet då Belladonna återkom och detta släpp en otvetydig del av Anthrax klassiska sound igen. Bandet verkar ha hittat hem igen efter allt stök som följde då Sharon Osbourne återförenade den klassiska line-up som spelade in "Among the Living" (1986).

Singeln "Evil Twin" är kanske det tydligaste beviset på att klassisk Anthrax är tillbaka. Ta dig tid att lyssna igenom plattan. Dett aär riktigt trevlig upplevelse. Personligen gillar jag inledande "You Gotta Believe", "Blood Eagle Wings" och "Avenge Defend". Den sistnämnda tror jag kommer funka riktigt bra live!

Anthrax följer sin ritning på hur man vill spela sin musik!

Surrande gitarrer i fantastiskt balla "Zero Tolerance" avslutar plattan precis så som vi vill höra Anthrax när de mal på! Betyget blir 4 välförtjänta ess av 5!

Med nysläppt av Megadeth, Slayer och nu Anthrax väntar vi på Metallicas släpp så Big 4 kan sättas samman på nytt!

/Polarn Per

Tre starka kort med Anthrax:
1. Riffandet
2. Benates trummor
3. Skönt med en scysst start på 2016...

Polar'n Per recenserar Alter Bridge på Fryshuset

Alter Bridge kliver upp på scenen efter två riktigt bra förband. Svenska Smash Into Pieces (SIP) och jänkarna Halestorm gör sitt jobb. Det är en kväll som går i karaktäristiska sångares tecken.

Smash Into Pieces tänkte jag beröra i en kommande artikel, men det är inte utan att jag måste nämna Örebroarnas starka "Fading", "Colder" och "A Friend Like You" från bandets öppningsplatta Unbreakable (2013) som alla växer från studioproduktionens kommersiella "tvångströja" till riktigt levande alster ämnade för större arenor. Denna kväll som går i rätt linje för grabbarnas utveckling.

Halestorms karismatiska sångerska Elizabeth "Lzzy" Hale överträffas för dagen av brorsan, Arejay, som är bland det roligaste jag sett på trummor på länge. Han är en kombination och duktigt förvrängd variant eller avel av mupparnas legendariska trummis Animal och den danska humorn som kanske bäst representeras av Disneyland After Dark (D.A.D). Hitparaden med "Mz. Hyde", "I Miss the Misery", "Love Bites" och avslutande "Here's To Us" ger en klockren Bandit-känsla, speciellt då även SIP ligger på de tyvärr allt för ofta så korta rotationslistorna på radiokanalen. Till våren återkommer Halestorm som huvudakt till Sverige och Debaser (2014-04-15).

Alter Bridge öppnar med första singeln från plattan "Fortress" (2013). "Addicted To Pain" är en rökare i klass med "Isolation" från förra plattan, "AB III" (2010). De låter precis så bra som vanligt, ganska snabbt förstår man att det är ett rakare set än tidigare turnéer. Myles Kennedy (Gitarr, sång) tar snabbt greppet på publiken från sin position till vänster på scenen. Låt efter låt är lite tuffare än tidigare och lite av den berg- och dalbana jag gillar med bandets gig går förlorad. Det är egentligen bara "Ghost of Days Gone By" och "Watch Over You" som tar ner tempot, förutom kvällens bästa låt, inte helt oväntat "Blackbird".

Alter Bridge på Fryshuset (Fantastiskt bra foto: Stefan Åker)

Det konstiga är att publiken inte tycks svara upp på denna tempo- och hårdhetshöjning. De nya låtarna fungerar väldigt bra och låtarna jag vill lyfta är "Lover" (det halva klippet nedan) som spelas för första gången, "Cry of Achilles" som inleds med Myles vackra spanska gitarr som intro samt "Waters Rising" som precis som på plattan framförs med Mark Tremonti (Gitarr) på lead-sång, en roll han axlar förvånansvärt bra, med tanke på de starka sånginsatserna under kvällen.



Brian Marshall (Bas) och Scott Phillips (Trummor) är lojala vapendragare och det är ont om spelfel, det närmaste vi kommer ett spelfel är Myles påa till "Waters Rising" samtidigt som övriga bandet, helt överens, drar igång stenhårda "Ties That Bind".

Från min plats på Fryshuset... Var är alla händerna?

Ändå lossnar det inte på samma sätt som vanligt. Jag vet inte varför... Publiken är inte lika hängiven som på tidigare spelningar och kanske är det så enkelt att bandet numera huserar på större scener när det åker iväg med en platta och av någon anledning står jag kvar här på Fryshuset och ser bandet för fjärde gången på mer eller mindre samma scen. 2008 spelade dom på klubben under februari för att senare under hösten återkomma till den betydligt större baskethallen på Fryshuset. Precis som 2010, som kanske var bästa gången jag sett dem, hade man smalnat av lokalen, vilket inte var gjort denna gång, så visst går det i rätt riktning, men inte i den takt övriga världen tagit emot bandet...

Betyget då? Det är ändå ett gediget set som Alter Bridge levererar, och tre starka spader ess som kan delas ut. Alter Bridge är som gjort att ta med flickvännen på. Bara det har ju vissa poänger, precis som att avsluta med bandets första singel någonsin, ögonöppnaren Open Your Eyes", från "One Day Remains" (2004)!

/Polar'n Per

Tre starka kort med Alter Bridge:
1. Starka melodier
2. Snygga produktioner
3. Perfektionism

Mer om Alter Bridge:
...hittar ni på nätet

Settet:
Addicted to Pain
White Knuckles
Come to Life
Before Tomorrow Comes
Cry of Achilles
Brand New Start
Calm the Fire
Ghost of Days Gone By
Ties That Bind
Waters Rising
Lover
Metalingus
Blackbird
Watch Over You (duett med Elizabeth "Lzzy" Hale)
Rise Today
Encore
Slip to the Void
Isolation
Open Your Eyes

Polar'n Per tjatar - Tjuvlyssna på Alter Bridge nya platta!

Alter Bridge - The Story So Far 2013

Nu finns den ute! Alter Bridge efterlängtade fullängdare "Fortress" (som släpps i butik på måndag, 30 september, nästa vecka).

Roadrunner bjuder alla köpsugna på en förhandslyssning i form av ett ljudmoln på Soundcloud (se nedan) och gissa om det låter bra?

Ljudbilden ligger i linje med de tre plattorna bandet släppt sen innan, dvs plattan har ytterligare lite hårdare sound än föregående platta!

Myles Kennedy (sång) och Mark Tremonti (gura) är en god kombo, har det visat sig. Plattan låter som förväntat fantastisk och låtmaterialet är fängslande bra! Öppnande "Cry Of Achilles", titelspåret "Fortress" och "Lover" är låtar som fastnar som klister, medans "The Uninvided" visar en lite nyare sida av bandet, soundet är annorlunda, kanske smakar den lite "Slip To The Void", bedöm själv?

Som platta förtjänar den fyra fina ess (av fem)! För den snygga produktionen och det starka melodiösa jag lärt mig uppskatta med bandet!

Är du sugen på ännu mer av bandet? Då måste du införskaffa dig senaste numret av Classic Rock där en exklusive samlingsplatta kallad "The Story So Far" (bilden) med hits och liveakter satts samman tillsammans med senaste singeln "Addicted To Pain"

Nu ska jag digga vidare!

/Polar'n Per


Tre starka kort med Alter Bridge;
1.  Myles Kennedy
2. Gitarr-drivet
3. Det helylle som bandet utstrålar

Mer av Alter Bridge;
...på webben
...på Spotify

Polar'n Per sköter given - Alter Bridge nya video

Här kommer första officiella videon till bandets platta "Fortress" som släpps senare i oktober. Låten "Addicted To Pain" är något hårdare vad gäller både tempo och gitarr, men det går inte att ta miste på att Alter Bridge är på gång!


Luta er bakåt och njut, det här är en riktigt stark låt!

/Polar'n Per

Polar'n Per sköter given - Alter Bridge

Låten "Addicted To Pain" är Alter Bridge aptitretare som ska uppmuntra er att se fram lite extra mot det kommande albumet "Fortress" som släpps 30 september. Låten är en upptempohistoria som framhäver sångaren Myles Kennedys talang! Mark Tremontis riffande innehåller även det en massa talang, men ligger lite mer integrerad i ljudbilden än tidigare. Fortfarande kan man inte ta miste på att det är Alter Bridge som rockar loss och på så sätt laddar för ett efterlängtat skivsläpp och en lika efterlängtad turné!



Givetvis kastar vi på Spader Ess in ett klipp, så ni slipper leta efter den!

Stockholm och Arenan besöks senare i höst, 29 oktober, dit ska jag! Ska du?

/Polar´n Per

Alter Bridge - Fortress (2013)

Alter Bridge - Låtlista "Fortress"
1. Cry of Achilles
2. Addicted to Pain
3. Bleed It Dry
4. Lover
5. The Uninvited
6. Peace is Broken
7. Calm the Fire
8. Waters Rising
9. Farther than the Sun
10. Cry a River
11. All Ends Well
12. Fortress

Mer om Alter Bridge:
...på webben
...på Spotify