Recension : Gdansk - A Tribute To Danzig

Tribute plattor är alltid en knepig historia.
Man hamnar oftast i frågan, behövs denna platta? Väldigt sällan är mitt svar ja på den frågan. Det kan hända i undantagsfall, framför allt när man lyckats samla stora namn som gör väldigt egna tappningar av någons låtskatt.

Så vad har vi här då? Ett Tyskt Stonerband , Grand Massive, som för mig är helt okänt, som under titeln "Gdansk - A Tribute To Danzig" skall hylla Danzig/Misfits/Samhain.

Till detta har man skrapat ihop en del gästartister, där den mest namnkunniga för min del är Thobbe Englund. Så vi kan konstatera att man inte har några tyngre namn att stoltsera med.



 Tillbaka till ursprungsfrågan, behövs denna platta? Mitt korta svar är NEJ! Förutom den lite finurliga sammansmältningen av bandloggorna, så är det här i mina öron ett platt fall. Inte dåligt framfört på något sätt, men det känns mest spekulativt och ointressant. Så om du vill hylla Danzig, lägg då hellre slantarna på att köpa originalplattorna.

 Album Rating: 1/5
Favourite Tracks: None
Label: Metalville
Release:  29:th June, 2018
For More Info Visit:
 https://www.facebook.com/GRANDMASSIVE/

Recension : Thobbe Englund - The Draining Of Verglemer

Är du ute efter nyskapande och normförändrande musik? Ja då kan du sluta läsa nu.
Men om du gillar traditionell vikingarock alá 80-90 tals stuk, ja då har du hamnat rätt. För Thobbe Englunds senaste alster The Draining Of Verglemer, bjuder på det i kubik.
Med plattityder och allt.
Det kan på pappret låta lite omodernt och trist, men det blir ändå rätt bra, när man väl sätter sig ner och lyssnar.
Visst, det är stereotypt så det förslår, med stål och starka bringor, Tuff attityd och tester som kan få vilken vikingromantiker som helst att gå upp i brygga (med vissa undantag, det finns låtar om annat också).





Men det är också otroligt bra och flinkt gitarrspel, sköna melodier och bra sång. Så, även om man inte gillar typen av testosteron-ångande machotexter, men ändå kan bortse från det, så man sig till livs en väldigt bra platta. Gillar man genren, ja då är det snarare ett riktigt guldkorn.

Öppningsspåret är en ganska vacker folkmusikinspirerad version av "Du Gamla, Du Fria...". Sedan kommer matar det på med idel ädel Metal. Till största delen sköter herr Englund sången själv, men får hjälp i ett par inhopp, varav det som sticker ut mest är den svenska låten "Viking" med Hulkoff bakom micken. För där det saknas skönsång hos Hulkoff, ja där finns det kraft och känsla som passar som Ragnar Lodbroks hand i stridshandsken om man så säger.
Thobbes gitarrspel är en njutning i sig, för han lyckas gömma det tekniskt imponerande i slöjor av sköna melodier som passar in i låtarna. Vilket man inte alltid kan säga om gitarrvirtuoser, som ibland tenderar att överdosera det tekniskt skickliga.

Okej nu över till lite skamlös självpromotion. Thobbe, jag vet att du helst spelar på Fender Stratocaster, men vore inte denna yxan mer viking? Jag kan ordna ett bra pris :-)
Hur eller hur, det är en stabil platta som jag ger 3 riktigt hårda Ess men för den som är mer inne på banan av vikingarock, ja då tror jag det här smäller ännu högre.



Sammanfattning:
Betyg 3/5
Favoritspår: Viking och Heart Of Metal/Fingerspitzgefühl
Skivbolag: Metalville
Release:  16:e Februari, 2018







For More Info Visit:
Facebook



TRACK LISTING:
1. Thou Ancient, Thou Free
2. Illuminati
3. Heart Of Metal
4. Fingerspitzengefuhl
5. Viking
6. Odins Hall
7. The Land Where You Belong
8. I Am A Viking
9. Aim And Fire
10. The Ghost & The Darkness

Recension - Thobbe Englund : Sold My Soul

Thobbe Englund, som tidigare varit med och musicerat tillsammans med ex. Raubtier och Sabaton, har nu släppt en soloplatta med namnet "Sold My Soul".

Min allra första tanke när jag såg namnet var att jag har ingen aning om vem denne Thobbe är och när jag såg titeln tänkte jag mest på Bullets gamla låt, med samma namn.
Sedan läste jag det medföljande pressmaterialet, där som sagt Raubtier och Sabaton nämndes, vilket gjorde mig aningen orolig. Två band som jag klarar av i små doser. Dessutom nämndes Yngwie Malmsteen som inspirationskälla. Inte direkt dåligt, men jag har en aning svårt för den mannens behov att briljera hela tiden.
Hur skulle då det här vara?

Helt ok faktiskt. Det är skönt att Thobbe låter just Malmsteen influenserna stanna i solopartierna och de instrumentala bitarna. Det vill säga inte hänge sig åt okontrollerad gitarronani för att fylla varje möjlig sekund med ett litet soloparti, bara för att man kan, utan i stället låta riffen och melodiernas gung dominera låtarna.

I låtarna hittar man ganska mycket referenser till gamla hjältar, Dio/Rainbow, Yngwie, Judas Priest, Accept, Black Sabbath och Deep Purple för att nämna några. Jag vet dock inte om det är det norrländska arvet eller det lite pompösa från Sabaton, som här och där skiner igenom och lockar fram känslan av lite Roger Pontare ibland.

Vet inte om det är konstnärlig ambition eller enbart ett missöde när man skapat CD-skivan, som gör att att samma lilla låt återkommer två gånger, dels mitt i och som avslutning. Men på hela taget en skiva som är bättre än vad jag förväntade mig när jag satte på den första gången.






Det lite trista skivomslaget till trots, så tycker jag att det är en ganska habil platta. Det blir 3 starka Ess.

Sammanfattning:
Betyg 3/5
Favoritspår: Steel And Thunder och Trägen Vinner
Skivbolag: Metalville
Release: 24:e Februari 2017
Facebook