måndag 27 maj 2013

Recension - Alonzo : Fas 3

Låt mig presentera en comeback som fyller flera olika behov och känns riktigt relevant.
Låt mig presentera Alonzo Fas 3.

Denna comeback blir för mig komplex och mångbottnad, men helt klart efterlängtad och välbehövlig.

Inte nog med att Michael Alonzo är en av de röster från den klassiska Svenska punkscenen, som betytt mest, han har dessutom varit en av dem som förvaltat sitt sociala arv, och lyckats med att vara en viktig röst även utanför musikscenen.


Men även så spelar nostalgin in, att återigen få höra rösten från legendariska KSMB och Stockholms Negrer ljuda genom etern igen. Nu på sin comeback till musikscenen så har han fått med sig en skön blandning musiker på Fas 3 som röjer på i sedvanlig punkig anda, framför allt som en fortsättning av det som Stockholms Negrer lämnade efter sig, men även som en ren vidareutveckling. För även om man fortfarande skönjer samma ilska och ursinne mot det orättvisa och meningslösa i  samhället så är det med den stora skillnaden att detta kommer från en vuxen man som levt ett liv och vuxit upp en aning textmässigt och musikaliskt. Vilket i sin tur gör att det stundtals låter mer som en blandning av det gamla Alonzo tidigare varit inblandad i, men även det musikarv som förts fram av tex. Stefan Sundström, särskilt i låten "Matilda" som även andas stänk av gamla Åke "Kråkan" Nilsson.


Det är väl inte alltid jag har hållit med honom i allt han sagt genom tiderna, men man kan inte sticka under stol med att hans röst för det mesta varit viktig i debatten, vare sig man helt håller med eller inte. Han har visserligen stundtals fått kritik för mycket av det han sagt i ungdomlig punk-ilska, men även det har sin plats i debatten.Om inte annat  bara för att bli korkat feltolkad av belackare (ofta medvetet, misstänker jag).
Sarkasm och ironi är svårt att få att gå hem i musik. Får se hur det går nu. :-)

Micke har alltid varit en av de frustrerade rösterna från förorten, och med tanke på den senaste tidens händelser är det kanske det vi behöver som mest nu. Någon som kan sätta ord på tillvaron och om inte annat genom dåligt samvete sätta ljuset på makthavarna.

Skivan är rak och enkel och lätt att tycka om, med vassa musiker och ett sällan skådat sväng, men även lite lugnare och stillsamma, men ack så vackra och tänkvärda låtar.
Det här är något som behövs helt enkelt. Det känns relevant.
Vi har genom unga grupper som exempelvis Psykbryt sett att det finns ett nytt garde som försöker föra den tänkande samhällskritiska punken framåt, men det är samtidigt skönt att Alonzo (tillsammans med de andra rävarna som överlevt och vägrat att försvinna in dimman) ser till att det fortsatt finns mogna röster och en växande visdom, som kan ge den balans som saknades under 70-80 talets punk-era där just ilskan och ursinnet, ibland utspätt av naivitet, var det som drev engagemanget framåt. Lite av fadersgestalter helt enkelt. :-)

Så det är med stor glädje jag kan säga, Välkommen tillbaka till Skivdiskarna Michael Alonzo!

Favoritlåtar just nu : "Matilda" och "Ismer"

Den Torra faktan:
------------------------------------------------------------
Line-Up:
Michael Alonzo - sång
Tony Johansson - gitarr
Nicke Andersson - gitarr
Inge Johansson - bas
Tomas Eriksson - Trummor
Fredrik Eriksson - gitarr

Skiva: Alonzo & Fas 3

1. Det Bästa Som Har Hänt
2. Ett Meningsfullt Liv
3. Matilda
4. Ismer
5. Touch The Screen
6. Dansa Som En Fjäril
7. Varför Skulle Jag Bry Mig
8. Fattiga Och Vackra Flickor
9. Inte Ett Ord Till
10. När Du inte Är Med
11. Lyxbegravning

Skivsläpp: 2013
Skivbolag: Blue Fin Records
Hemmaort: Sverige

Facebook
Spotify (Singel finns)
Hemsida




Support The Bands That You Like!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...