torsdag 14 mars 2019

Dagens Musiktips : Black Vulpin -

Här kommer det massor av Tysk kvalitetsrock med bandet Black Vulpin.

2013 kom deras EP som jag skrev om här. Redan då blev man lite såld på deras sköna tunggung.

2015 kom så deras debut Hidden Places,som fortsätter leverera mer av allt som är gott.



Och nyss kom uppföljaren Viel Nebula. Hela plattan ligger ute på Spotify och du hittar den även i fysiskt format lite här och där om du letar. Två rykande färska videos till senaste given finns redan tillgängliga.











Mer Info:
https://blackvulpine.de/


In Swenglish:
Here is a hughe slab of German quality rock from the band Black Vulpin.
2013 their EP came which I wrote about here. Already then I got a bit sold from their wonderful heavyness.

2015 they released their debut, Hidden Places, which continued to deliver more of everything that is good.


And now recently the sequel Viel Nebula came. The whole album is out on Spotify and you will find it in physical format here and there if you are looking. Two smoking fresh videos from the latest release are already available.
 

torsdag 7 mars 2019

Dagens Musiktips : Gold - He Is Not

Eftersom spökfebern inte riktigt vill lägga sig, trots att det nu är veckor sedan Globenspelningen, kör jag idag "He Is Not" från Golds kommande album Why Aren't You Laughing? som landar på skivdiskarna i början på April. Och det är väl inte helt långsökt att dra paralleller från denna video till Ghost, både vad gäller titel, sound och innehåll. 




Mer info:
http://www.thebandgold.com/ 
Facebook

In Swenglish:
Since the ghost fever doesn't really want to budge, even though it's now weeks since the Globe gig, I play for you  today "He Is Not" from Gold's upcoming album Why Aren't You Laughing? landing on the record sales discs in early April. And maybe it is not that far-fetched to draw parallels from this video to Ghost, both in terms of title, sound and content.

onsdag 6 mars 2019

Dagens Musiktips : Black Road - Blood On the Blade

En kort liten teaser, låten "Blood On the Blade" inför den kommande debut skivan med Black Road. En platta som jag ser fram emot med stora förväntningar.
Att sedan vinylen släpps av D.H.U. Records gör ju att vi i Europa kan beställa den utan att behöva pantsätta en njure för att täcka skatt och frakt.Gott så!




Mer Info:
Facebook

In Swenglish:
A short little teaser, the song "Blood On the Blade" from Black Roads upcoming debut album. An album that I look forward to with great expectations.

And since the vinyl is released by D.H.U. Records it means that we here in Europe can order it without having to pledge a kidney to cover tax and shipping costs. Very nice!

tisdag 5 mars 2019

Rival Sons Munchenbryggeriet 20190304

Jag måste erkänna att den känslomässiga peppen inför en konsert (även om det rör sig om Rival Sons), en svinkall Måndagskväll i Stockholm, kanske inte var på fullt på topp. Men väl efter trevligt umgänge innan och väl inne på ett utsålt Münchenbryggeriet, ja då så tinades man snabbt upp.

The Sheepdogs från Kanada släppte loss in en karusell av varm södern-feelgood rock i värsta Allman Brothers stil. Ett kul och kompetent gäng, med jäkligt snygga tvillinggitarrer i värsta Lizzy stil. Avrundat med äkta rock-trombon. En riktigt bra början.







Rival Sons klev på scenen med dunder och brak. Fullt ställ, upplandat med några lugnare partier här och där. Är imponerad av att Jays röst kan hålla den kvalitet den gör så här näst sista spelningen på Europa turnén. För säga vad man vill om  sönerna, dom håller inte igen någon stans.

Sist jag såg dem var när dom spelade Annexet, och jämför man så är det två skilda upplevelser. Här är det mindre och mer nedskalat, men jäklar vad intimt det blir. Det svänger, svettas och rockar. Bandet är tighta som få och levererar en kaskad av bra låtar. Man har nu hamnat i den världen där man har en sådan låtskatt att gräva från, så  att nu är det mesta man klaga på, alla låtar man vill höra men som inte fick plats i setet.

Rival Sons fortsätter att vara Rival sons och dom gör det med bravur. En konsert jag sent kommer att glömma.

 Mer info:
https://thesheepdogs.com/
https://www.rivalsons.com/

In Swenglish:
I have to admit that the emotional pepp before a concert (even if it is with Rival Sons), a icecold Monday night in Stockholm, might not have been the highest. But after some nice socializing before and well inside the sold out Munich brewery, well then you thawed quickly.

The Sheepdogs from Canada unleashed a carousel of warm south-feelgood rock in the worst Allman Brothers style. A fun and competent gang, with damn stylish twin guitars in thebest Lizzy manner. All rounded off with some real rock trombone. A really good start.



Rival Son entered the stage with thunder. Full tilt ahead, packed with some quieter parties here and there. I am impressed by the fact that Jay's voice can hold the quality it does so far into the European tour,  next to last gig. Say what you want about the sons, they do not hold back. At anytime.

The last time I saw them was when they played Annexet, and comparing it is two separate experiences. Here it is smaller and more scaled down, but damn what intimate it gets. It swings, sweats and Rocks. The band is so tight and delivers a cascade of good songs. They have now ended up in the part of the world, where you have such a big catalouge of songs to dig from, so that now most of the people don't have more complaining about than the songs you wanted to hear but that did not fit in the set.

Rival Sons continues to be Rival son's and they do it with brave. A concert I won't forget in a long time.
 

måndag 4 mars 2019

Dagens Musiktips : Birdstone - Seer

Somliga plattor gör en så lycklig. Seer av Franska Birdstone är en sådan. Dom lyckas väva in all bluesens magi i tunga rockriff och kröner det hela med en sång som omfattar allt från den ljuvaste smeksamhet till "kläm i från knäna tills det nästan brister".

Att trion är Fransk hittar man inte mycket spår av, det är som om ungdomarna är stigna ur ett amerikanskt träskdelta, gått en vandring genom öken för att sedan kliva rakt upp på korsningen av highway 61 och 49. Och här skapar man en mystisk, magisk stoner-doomig blues som rockar sockorna av en.








Mer info:



In Swenglish:
Some albums makes you so happy. Seer by French Birdstone is one of them. They manage to weave all ofh the magic in Blues into heavy rock riffs and crown it with singing that ranges from the sweet and caressing to "squeeze from the knees until it almost breaks". You don't find much traces that the trio is French, It's more like the youngsters just stepped out of a swamp delta, walkt through a desert and right on to the crossroad of highway 61 and 49. And here they create a mystical, magical stoner-doomish blues that rocks your socks off.

fredag 1 mars 2019

Dagens Musiktips : Hela listan..Eller grand deluxe 34!

Whoooaaa! Vi är igång igen, ännu en lista med tunga grooves.


King Cig
Från Australien kommer stonerpunkarna King Cig. Förra året släppte man sin första EP, Lung Butter, och nu kommer den uppföljande EP:n Cult 45. Massor av välsvängande stoner med tonvis punkig attityd.





Warlung
 Texikanarna Warlung serverar oss en buffé av melodisk gammaldags Doomish rock.




Mount Atlas
Skivan Titan av och med tyska Mount Atlas är från 2017, men som det ser ut så kommer det en ny EP, Mistress, i Maj. Och sett till hur det äldre materialet låter så känns det som något att se fram emot.





Sundrifter
Trots att jag fått för mig att öknen ligger långt ifrån Boston, så har trion Sundrifter lyckats knåpa ihop en platta fylld till bristningsgränsen med riktigt högoktanig ökenrock. Sweet.




In Swenglish:
Whoooaaa! We are up and running again, another list of heavy grooving.

King Cig 
From Australia comes the stonerpunks King Cig. Last year, they released their first EP, Lung Butter, and now comes the follow-up EP: 45 Cult. Lots of swinging Stoner with tons of Punkish attitude.
 
Warlung 
The Texans in Warlung serves up a buffet of melodic old-fashioned Doomish rock.
 
 Mount Atlas
The album Titan from German Mount Atlas was released 2017, but as it looks, there will be a new EP, Mistress, out in May. And looking at how the older material sounds, it feels like something to look forward to.
 
 Sundrifter 
Although I have always thought that the desert is far from Boston, the trio Sundrifter has managed to bring us an album filled to the breaking point with really high octane desert rock. Sweet.

torsdag 28 februari 2019

Dagens Musiktips : The Picturebooks - Hands Of Time

Det finns få som lyckas fånga södra Kaliforniens romantiska outlaw-dröm som Tyskarna i The Picturebooks. Ännu en gång en video med deras tydliga signum. Brudar, motorcyklar och skateboards. "Hands Of Time" är dessutom titelspåret till deras kommande platta, ute på diskarna den 8:e Mars.



Ähh, fasiken. Dom är så jäkla bra så vi tar en låt till från kommande plattan, "Electric Nights". Är inte lite sugen att se dem nu när dom lirar på Debaser strand den 23:e April.



Mer info:
https://www.thepicturebooks.com/
https://www.facebook.com/ThePicturebooks/

In Swenglish:
There are few who succeed in capturing the romantic mythical outlaw dream of Southern California as the Germans in The Picturebooks. Once again a video with their distinct hallmark. Girls, motorcycles and skateboards. "Hands Of Time" is also the title track for their upcoming album, out on the counters March 8th.

Ah, damn. They are so darn good so we take another song from the upcoming album, "Electric Nights". I'm quite a bit eager to see them when they play on Debaser strand on April 23rd.

onsdag 27 februari 2019

Dagens Musiktips : Backyard Babies - 44 Undead

Mycket spännande musik som släpps i närtid. Till exempel Backyard Babies som släpper nytt 1:a Mars. Från plattan Silver & Gold kommer dagens låt, "44 Undead".




Mer info:
Backyard Babies Facebook  
Backyard Babies hemsida

tisdag 26 februari 2019

Dagens Musiktips: Redro Redriguez & His Inner Demons - Denim Daddy

Bara bandnamnet och skivans titel, Redro Redriguez & His Inner Demons - Denim Daddy, gör ju att man blir lite glad och mungiporna drar sig uppåt.
Och även om det är en ganska tydlig partybeat i musiken så är texterna klart mer innehållsrika än bara brudar, bärs och majonnäs. Stundtals eftertänksamma men ibland mer åt det punkigare hållet med en hel del finurliga små twister, eller vad sägs om såna underbara textrader som "well-adjusted people are as dull as potato salad". Trots att jag både gillar potatissallad och kan anses som välanpassad, så älskar jag det här.







In Swenglsih:
The band name and album title alone, Redro Redriguez & amp; His Inner Demons - Denim Daddy, makes you a little happier and you start grinning.

And although the band delivers a partyfriendly beat, musicwise, the lyrics are clearly more content-rich than just women, beer and mayonnaise. Sometimes thoughtful but sometimes more at the punkier way with a lot of quirky little twistings, or how about such wonderful lines as "well-adjusted people are as dull as potato salad". Although I both like potato salad and can be considered well-adapted, I love this.

måndag 25 februari 2019

Dagens Musiktips : Grand Magus - Wolf God

Nynnar fortfarande på Ghost låtar efter lördagens spelning på Globen. Mycket bra och minnesvärd spelning, men nu behövs det rensas skallen för lite nya influenser. Därför är det ju passande att powertrion Grand Magus just meddelat att man släpper nytt album i April med titeln Wolf God.

Så för att få denna Måndag på banan kör vi titelspåret från skivan. Tungt, mäktigt, Grand Magus.



Mer Info:
Facebook

söndag 24 februari 2019

Polar'n Per - Det spökar på Globen


2019-02-23 Ghost, Globen Stockholm. Ghost och jag har en inte helt okomplicerad relation. Lika mycket som jag uppskattat både Papa I, II, III, Nihili (som faktiskt lirar sax denna kväll), till och med Cardinal Copios alla olika kostymer och hela kittet som lånar friskt från Merciful fate, Alice Cooper eller varför inte Kiss, lika mycket har jag svårt att förlika mig med att man inte lyckets förlika eller kommit vidare från den rättstvist som följer de gamla Ghoulsen. 

Men nog om det, det vibrerar i luften när Ghost kliver på för att leverera "A Pale Tour Named Death "... det finns nån variant av stolthet att se ett svenskt band få denna arena som sin show för kvällen, för den tillhör Ghost. På grund av olycka i Stockholms trafikssystem satt vi fast alldeles för länge vid Gamla Stan och missade stora delar av anrika Candlemass framförande, men det är inte heller om dem detta inlägg eller kvällen ska handla.

Det som gör Ghost så bra är en snygg produktion, klinisk instrumentering, men också att de alla lyriskt små detaljer som sätter en schysst storyline i Ghosts ockulta tema. Inte helt sällan tippar Forge över i en bizarr slående Onkel Kånkel-humor som gör de teatraliska figurerna ännu mer ...ehe... stilsäkra. När bandet adopterar andras verk, följer låten tydligt den pågående storyline Tobis Forge så enträget sätter ut, vilket gör att t ex den fantastiska "If You Have Ghosts" (Roky Erickson cover) passar lika fint som skinnhandskarna sitter på Cardinal Copio.

Vi får en påkostad show där scenbygget drar tankarna till Iron Maidens produktioner. Där en av skillnaderna är Ghosts betydligt mer omfattande användning av pyro och konfetti. Jag gillar det jag ser. Jag förstår indelningen i ett första och ett andra set och tycker inte alls som fler recensenter att showen blir lång och därmed, ja, som jag uppfattar att dom menar sämre, tvärt om bygger bandet hela föreställningen bra. 

Det nya materialet från senaste vaxet "Prequille" (2018) har en given tyngdpunkt i första halvan där låtar som "Rats" och "Pro Memoria" sticker ut och definitivt kommer överleva många år framöver, men framförallt vill jag framhäva den akustiska versionen av "Jigolo Har Megiddo", det är så jäkla snyggt serverat, alltihop!
Andra halvan av gigget är en hitparad där "Mummy Dust" och "Year Zero" förtjänar lite extra plus! Över lag levereras en grymt bra spelning som förtjänar fyra P (av fem möjliga)... Även bandet med alla namnlösa förtjänar beröm, det är riktigt duktiga musiker och ska inte blandas ihop med det komplicerade förhållande som jag tycker jag har till bandet. Avslutande "Monstrance Clock" sätter punkt för en kanonkväll... Det är ett välförtjänt betyg som delas ut, PPPP, alltså!
/Polar'n Per
Tre starka kort med Ghost:
1. Snabbt och hårt är inte alltid det enda och bästa receptet!
2. Det känns som en avancerad produktutveckling att följa Ghost, jag vet inte om det är bra eller dåligt, men det är fascinerande, Tobias Forge har någon variant av genialitet som hjärna bakom detta!
3. Ghost är en synergi som är bättre som helhet än alla ingående beståndsdelar... 1+1 blir 666, typ...





Setlist:
1. Ashes
2. Rats
3. Absolution
4. Ritual
5. Con Clavi Con Dio
6. Per Aspera ad Inferi
7. Devil Church
8. Cirice
9. Miasma (Med en stylad Papa Nihil på sax)
10. Jigolo Har Megiddo
11. Pro Memoria
12. Witch Image
13. Life Eternal
Encore break
14. Spirit
15. From the Pinnacle to the Pit
16. Majesty
17. Satan Prayer
18. Faith
19. Year Zero
20. He Is (Intro Spöksonat)
21. Mummy Dust
22. If You Have Ghosts (Roky Erickson cover)
23. Dance Macabre
24. Square Hammer
Encore break
25. Monstrance Clock

fredag 22 februari 2019

Dagens Musiktips : De två Hazels

Vill  ni ha en överdos av Hassel? Här har vi två band från varsin ände av Atlanten, med förvillande lika namn. Witch Hazel från York, Pennsylvania och Wytch Hazel från Lancaster, England. Men inte stannar likheterna där inte. Båda banden verkar musikaliskt i ungefär samma fåra.
Engelsmännen i den lite mer smekande ockulta tidiga 70-talsvågen och jänkarna något närmare 80-talets doom våg. Men båda ruggigt bra band. Lyssna och njut. Missade givetvis Wytch Hazels Stockholmsspelning igår.


Wytch Hazel 




Witch Hazel

Facebook


In Swenglish:

 Do you want an overdose of Hazel? Here we have two bands from different sides of the Atlantic, with confusingly similar names. Witch Hazel from York, Pennsylvania and Wytch Hazel from Lancaster, England. But the similarities do not stop there. Both bands also act in a similar musical furrow.

The English in a slightly more caressing occult early 70s era and the Yankees somewhat closer to the doom of the 80s. But both are extremely good bands. Listen and enjoy.
Unfortunately I missed Wytch Hazels Stockholm Gig last night.

torsdag 21 februari 2019

Dagens Musiktips : Clutch - Ghoul Wrangler

Förra årets kanske bästa platta, Clutch - Book Of Bad Desicions, fortsätter att leverera. Här den helt underbara videon till Ghoul Wrangler.



Mer info:
Facebook

In Swenglish:
Probably last years best album, Clutch - Book Of Bad Desicions, continues to deliver. Here is the wonderful video to Ghoul wrangler.

tisdag 19 februari 2019

Dagens Musiktips : Hela listan..Eller grand deluxe 33!

Hoppsan, det är nästan ett år sedan det kom en Grand Delux Lista! Det får vi råda bot på här med en som har lite extra allt med soniskt godis. Det här blir en samling med musik som lite sammanfattar var jag befinner mig smakmässigt.

Black Mirrors
Belgiska Black Mirrors är väl dom på den här listan som med den modernaste ljudbilden, utan att för den delen förlora sina rötter. Magisk svepande sång till blytung musikalisk backdrop. Dessutom har man chansen att se dem på scen här i Sverige i början på Maj. Sticky Fingers i Göteborg (2:a) och Kägelbanan i Stockholm (3:e). Ligger på önskelistan.



Nattramn
En trio från Kristinehamn, ej att förväxla med musikern/författaren Mikael Nilsson(så vitt jag vet?) som gick under samma namn . Här är det mer 70-tals osande svängrock på svenska i stället för Black Metal a'la Silencer som namnen var med i. Och ingen är väl gladare än jag för det, för detta är riktigt lyssningsbar musik.


Facebook

Pushy
Här pratar vi om musik som riktigt osar av retrovibbar. Pushy från Portland lyckas både fånga ljudbilden och låtsnickeri från svunna tider. Helt underbart. Fläskiga gitarrer och ett stomp som gör det riktigt svårt att stå still.



The Miser
Även The Miser, från London, lyckas fånga en tidsanda som flytt. Men från en lite annan vinkel. Lite mer Metal och mörker. Så jäkla bra.





Custom Black
Custom Black glider mellan NWOBHM, Stoner och Doom på ett otroligt skönt sätt och skapar en blytung ljudbild som bara ger mersmak.



Lewis and the Strange Magics
Denna EP av Lewis and the Strange Magics från Barcelona sticker ut lite sett till ljudbilden. Visst, det osar 70-tal, men här är det en mer funkig psykedelisk fusion ljudbild. Som ett soundtrack från ett sunkigt New York. Det skulle lika gärna kunna vara soundtrack till filmen "The Warriors" som en porrfilm från tiden. Tydligen kommer det en ny EP inom kort, så vem vet, det kanske blir läge att skriva om dem igen.



 In Swenglish:

 Oops, it's almost a year since the last Grand Delux List! We have to remedy this with one who has a little extra of everything with these sonic sweets. This will be a collection of music that summarizes where I find myself musicaly these days.
 

Black Mirrors 
Belgian Black Mirrors are probably this list the band with the most modern sound image, without losing their roots. Magicaly sweeping vocals with a leadheavy musical backdrop. You have also the chance to see them on stage here in Sweden at the beginning of May. Sticky Fingers in Gothenburg (2nd) and Kägelbanan in Stockholm (3rd). High on my wish list.

Nattramn
A trio from Kristinehamn, not to be confused with the musician/writer Mikael Nilsson
(as far as I know?) who went under the same name. Here it is the more 70's oozing swinging rock in Swedish instead of Black Metal a'la Silencer that the namesake were in. And no one is happier than me for that, for this is really listenable music.
 

Pushy 
Here we are talking about music that really gives retro vibes. Pushy from Portland manages to capture both the soundscape and the songwriting craftsmanship of bygone days. Absolutely wonderful. Meaty guitars and a stomp that make it really hard to stand still.

The Miser 

Even The Miser, from London, manages to capture a spirit of time that has fled. But from a slightly different angle. A little more Metal and dark. So damn good.

Custom Black 

Custom Black slides between NWOBHM, Stoner and Doom in an incredibly nice way and creates a lead-heavy sound image that only leaves you wanting more.

Lewis and the Strange Magics
 

This EP by Lewis and the Strange Magics from Barcelona stands out a little with the soundscape compared to the others. Sure, it is 70's, but here it is a more funky psychedelic fusion sound image. Like a soundtrack from a seedy New York. It might as well be the soundtrack to the movie "The Warriors" as a porn movie of the time. Apparently, a new EP comes shortly, so who knows, maybe it will be more to write about them.

måndag 18 februari 2019

Dagens Musiktips : Rough spells - Syster

Rough Spells har dykt upp här bland musiktipsen tidigare, och det av den enkla anledningen att dom är så bra. Rått och opolerat utan att bli skräpigt. Här är dom med sin senaste singel "Syster".




Mer info:
Facebook

In Swenglish:

Rough Spells has appeared here among the music tips earlier, and that for the simple reason that they are very good. Raw and unpolished without getting crappy. Here they are with their latest single "Syster".
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...