Önskelistan - Kran

Ibland kan som sagt de mest underliga ting skapa habegär. För tro mig när jag säger det, kära vänner, jag brukar sällan låta badkarskranar uppta mina tankar speciellt ofta.

Men så lägger man sin blick på på en sådan här underbar design....

 

http://www.lefroybrooks.com/products/rh-1171/

Dagens Musiktips - Psykbryt och Tävling

Först måste jag slänga in följande brasklappar. Jag erkänner till att börja med att jag inte följer med i den moderna Svenska Punk-scenen något vidare. För det andra har jag familjeband till dagens tips Psykbryt, då sångaren Linus är mina barns kusin (lät bättre än svägerskans unge :-))

Det gör inte bandet mindre duktiga och spännande.

Psykbryt, lyckas på sin första skiva "Och Ingen Brydde Sig Ett Jota", med att föra mig tillbaka till slutet på 70-talet/början på 80-talet. På den tiden då jag lyssnade på punk. En tid då punken var levande och vital. En tid då punken verkligen betydde något. En tid då ingen kunde undgå den. Jag hade aldrig förmånen att bevista gamla Ultrahuset, men jag tänker mig att så här kunde det låta en bra kväll i punkdunkens skugga.

Psykbryt ger mig lite Stiff Little Fingers, Alternativt Alster och Sixten Redlös känsla med sin trallvänliga politiska Punk. För politisk är den. Det är som en blodröd känga mot samhällsskrevet vi nu lever i. Musiken må andas gamla tider, men texterna är aktuella (även om en del personer som nämns inte är hyperaktuella). Men på det hela, är detta ett typexempel på den nya Svenska punken så kan jag inte annat säga att den lever. Skivan släpps den 3:e Augusti och om allt funkar som det skall så skall den även bli tillgänglig på Spotify.

Stockholmskvartetten består av:
Nikko - Trummor/Sång
Zack - Bas/Sång
Linus - Sång/Gitarr
Tobbe - Gitarr/Sång

Låtlistan på skivan:
Åk Hem till Täby
Moder Svea på Rea
Hatlåt
Bagis
Konsumboogie
Allt är Skit
Valsång
Södra Latin
Trygghetsnarkoman
Jag Ångrar Ingenting



Så, inför releasedatumet den 3:e Augusti tänkte jag helt enkel att det är dags för min första tävling här på bloggen och tävla ut ett förhands ex. av skivan. Själva tävlingen är enkel, lämna en kommentar med ditt namn i kommentarsfältet. Varje kommentar kommer att räknas och få ett nummer (första är nummer 1 osv.), därefter kommer jag att dra en vinnare via Random.org. Endast en kommentar per person tack.

Jag drar vinnaren på Söndag.

Gröna Lund

Då var årets självspäkande i Gröna Lunds otaliga köer, till allt för snabbt övergående åkattraktioner, över för i år.

Att man aldrig skall lära sig, som Stockholmare, att hålla sig borta från karusellerna på Grönan under högsäsongen. För mycket folk på för liten plats helt enkelt, vilket resulterade i minst 50 minuters köer till de allra populäraste åkturerna.

Men summa summarum, så var det en bra dag med god mat och en del åkturer. Blå tågets uppiffade innehåll var bra för de mindre och jag tyckte om den nya trä-berg o dalbanan. Men det är tråkigt att man inte hinner med att åka allt man vill på grund av köerna.

Man kan inte förneka en bra låt... 5

Del 5 i denna serie ger oss ännu ett gammalt 60-tals original, nämligen Last Kiss av Wayne Cochran från 1961.

En skön låt i genren tonårstragedier, som drar iväg oss mot Moll med en sorgligt romantisk text. Kan bli lite blödig och snyftig, men även en hård rockare kan ibland behöva lite känslor. :-)

Den skrevs som sagt av Wayne Cochran men blev en hit med J. Frank Wilson and The Cavaliers 1964.
Den mest kända cover av denna låt gjordes av Pearl Jam, som gav ut den på en singel enbart riktad till folk i deras fanklubb. Dock ville ödet något annat och efter att den spelats på en del radiostationer blev skivbolaget "tvungna"  att ge ut den och den blev en av bandets största singelframgångar.

Originalet:


J. Frank Wilson and The Cavaliers


Pearl Jam


Elvis

Glass!!

En sak som blivit uppenbar på senaste tiden, för mig och min fru, är bristen på sockerfri glass.

För en dryg månad sedan genomgick min kära fru en Gastric ByPass (GBP) operation. En av "biverkningarna" på denna operation är att man ofta reagerar dåligt på socker.

Så, nu under de sköna sommardagar när man är ute och far så inser man att det inte längre går att få tag på sockerfri glass förutom i paketform. Som glasspinne/bägare verkar den helt utrotad från den svenska glasskartan?

Jag kommer ihåg i min ungdom (underbar mening, man känner sig så gammal), då hade så gott som alla glasstillverkare en sockerfri glass på menyn. Nu verkar det vara laktosfritt som gäller.

Detta är lite förvånande då vi lever in en tid då det bara blir fler och fler som vill ha just sockerfria alternativ, allt från diabetiker, GBP opererade till dom som i allmänhälsans namn bara vill bryta det gigantiska sockerberoende som Sverige lever i just nu. Så det känns som det borde finnas ett rejält kundunderlag. För att inte tala om det hälsokorrekta att ha sockerfria alternativ.

Lite på gränsen att det vore dags att dela ut ett par dumstrutar kollektivt till glasstillverkarna.
Vakna GB glace! Vakna Åhus! Vakna Triumf/Diplom-is! Vakna alla andra glassnasare som glömt det sockerfria alternativet!! Det är 2012!!

Önskelistan - Lampa

Denna coola lampa från Andrea Maestri är given på önskelistan.

Både ett ljus i mörkret och ett litet statement.

Man kan inte förneka en bra låt...4

I serien "Man kan inte förneka en bra låt..." fortsätter vi till en av de personer, som har skrivit flest låtar som blivit andra artisters stora örhängen, nämligen Bob Dylan.
En man som som blivit en av de största både på egen hand, men även lyckats göra sig själv och andra odödliga inom musikscenen genom att låta andra spela hans alster.

En av de mäktigaste låtar han skrivit i mina ögon är "All Along The Watchtower" från 1967. Han gör själv en grym version av låten, men det är väl Jimi Hendrix version som kom året efter som de flesta kommer ihåg.

 Orginalet - Bob Dylan (Sorry, bara ljud)


Jimi Hendrix


Candlemass


Pearl Jam


Taj Mahal


Träd, Gräs och Stenar

Träningsläger inför nästa Envig i Rockvin

Kombattanterna inför nästa envig är på plats och träningslägret är i full gång.

Matchen kommer denna gång att bestå av Slayers Reign in Blood som skall möta en av AC/DC's viner, Higway to Hell eller Back in Black. För att vara rättvis så kommer det nog att bli Higway to Hell i andra ringhörnan så att det blir två styck Cabernet Sauvignon som möter varandra. Eller om det blir en form av Tag-team match för AC/DC vinerna....

Håll ögonen öppna. Envigen kommer så fort jag fått hit lite hjälp att inmundiga härligheten. :-)
Back in Black.

Sorg över en missad konsert

I förrgår spelade Pearl Jam i Sverige för första gången på 12 år.

Pearl Jam är ett band som jag älskat sedan jag för första gången hörde plattan "Ten" och jag anser att Eddie Vedder är en av de största och mest innerliga sångarna som finns.

Tyvärr så fick jag inte chansen att se dem den här gången. Det blev inga biljetter vid släppet och jag fortsätter styvnackat att inte köpa av andrahandsmarknaden.

Jag har aldrig tidigare upplevt att en missade konsert faktiskt kan ge upphov till ren sorg. Det är med blandade känslor som jag nu läser alla recensioner från konserten. Jag är otroligt glad att det blev en toppenkonsert, både för att det ger en kvalitetsstämpel på bandet och för alla mina vänner som faktiskt var där. Men samtidigt sorgen över att inte ha varit där och fått uppleva detta tillsammans med min underbara fru.

Samtidigt som jag projicerar över sorgen till ett hat ännu en gång riktat mot biljettnasarna som för snöd vinning dammsuger biljettmarknaden. Kommer aldrig att kunna respektera dessa typer.

Se underbara bilder från konserten tagna av Stones.

Jag får helt enkelt försöka fortsätta vara glad över att jag såg dem när dom spelade i Sverige första gången på Strömsborg och fortsätta hoppas att dom snart kommer tillbaka. Grattis till alla som var där.

Önskelistan - Vodka

Skall man ge sitt barskåp en liten Rockig makeover, så finns det ett par flaskor vodka som bör vara del av innehållet, förutom Crystal Head Vodkan.

En ohelig treenighet i form av  Motörhead Vodkan, Absolut Vodkas Rock edition och Hard Rock Vodka.

GE MEJ!  

NU!

The Quill - Gävle 2012-07-04

Vilket kalas det blev denna strålande afton då The Quill äntrade scenen på Stortorget i Gävle, för att tillsammans med sina gäster, Conny Blom och Ralf Gyllenhammar, sätta tonen inför den stundande Getaway Rock Festivalen.

Det blev en kväll då det bjöds en gedigen rock mangling tillsammans med en hel del garv. The Quill levererade en öppning med sina egna låtar för att sedan, tillsammans med gästerna, avrunda med en bukett rockklassiker. Detta pärlband som spände från The Doors till Motörhead framfördes på ett lekfullt och opretentiöst sätt. Spelglädjen man hade på scenen smittade av sig till publiken och vi blev bjudna på såväl Connys otroliga gitarrspel som Ralfs skönsång, förlåt jag menade publikunderhållande. ;-)

En kväll med många udda och unika inslag som man inte stöter på varje dag. Dessutom så var detta kvalitetsstämplat som Hårdrock, eftersom Ralf var med. Allt enligt Ralf själv. 

Här kommer ett par bilder tagna av min underbara dotter, som gjorde sitt första, men troligen inte sista, inhopp som konsertfotograf.

Livets goda... Hälsningar från Hängmattan

Ibland är det Najs!

Ha det skönt! Det har jag....

Newsflash - The Quill

Om man råkar vara i Gävletrakten den 4:e Juli så bör man pallra sig till stortorget vid 21:00 då det bjuds på rock i sommarkväll.

På scenen kommer The Quill, tillsammans med gästerna Conny Blom (Electric Boys) och Ralf Gyllenhammar (Mustasch) att sätta tonen inför Getaway Rock Festivalen med såväl egna låtar som gamla klassiska rockdängor.

Dessutom Fri Entré...

Årets första bad

Igår blev det årets första dopp utomhus tillsammans med sonen. Det var rysligt kallt, men för att inte verka för negativ får vi väl i stället säga uppfriskande. Ingen risk att man låg i någon längre stund med andra ord.

Dagens Musiktips - Dopelord

I förra musiktipset så presenterade jag det Polska bandet Astroll. Jag tänkte att vi skulle stanna kvar i Polen, för även om Astroll ansåg att det var en svår marknad för denna typ av musik i Polen så finns det en uppsjö med bra band därifrån.

Ett av dessa är DopeLord som spelar skön doom med tunga, på gränsen till magiska riff. Suggestivt och långsamt bygger dom upp sina låtar till underbart kusliga epos. Allt är tungt, gitarrernas riff, basen och trummorna. Och ovanpå flyter sångens suggestiva slingor. 

Klusek - Bas
Mroku - Gitarr
Arek - Trummor
Miodek - Gitarr/Sång

DopeLord bildades 2010 i södra Polen och har sedan dess hunnit med att göra en fullängdare, Magick Rites. Inspirationen till musiken säger man kommer från gamla filmer, -70 tals musik och magiska örter. Bandet är sprunget ur tidigare banden Klingonian Beauty och Solarbabes.



Den 18:e Juli kommer DopeLord att spela förband till UfoMammut i Warsawa, vilket man borde kunna se som en kvalitetsstämpel om något. Hur eller hur, detta är ett band som kommer att snurra en hel del i mina lurar i hängmattan i sommar.