Man får ta seden dit man kommer...

Är just nu på semester i Hälsingland. När man är ute på resa på detta sättet är det viktigt att man anammar infödingarnas seder och bruk. Därför har jag nu gett mig i kast med det inte helt otäcka uppdraget att smaka av den lokala drycken som här används för att uppnå ett rusliknande tillstånd, antagligen för att komma lite närmare andevärlden.

Denna lokala dryck kommer i två varianter, Helsinge Rököl och Helsinge Pilsener. Båda bryggda av Helsinge Ångbryggeri i Ljusne.







Helsinge Pilsener
En pilsner brygd enligt de Tyska renlighetslagarna, med en angenäm beska. Eftersom ölen varken är pastöriserad eller filtrerat så skall den enligt egen utsago krylla av vitaminer och mineraler, så förutom rusegenskaperna så skriver jag upp den på hälsodryckskontot.

Helsinge Rököl
Samma som ovan, men med skillnaden att det är en lageröl delvis bryggd på rökt malt och rostad malt. Ölen har en väldigt trevlig rökoghet.

Sammanfattning. Båda ölen är trevliga, men jag tycker att rökölen har lite mer karaktär. Rekommenderas.