Space Lord Motherf***

Detta handlar egentligen inte om Monster Magnet och låten Space Lord och inte heller Screenprint konstnären Rob Schwager, som gjort just en otroligt snygg poster på temat. Dom får mer vara exempel här.

Nä det här handlar om screenprinting i sig. För jag finner det otroligt tillfredsställande att se hur konstverken växer fram i denna konstform. Se den lilla filmen och njut av hur motivet växer fram. I princip en väldigt enkel process, men när man plockar ner det i sina beståndsdelar, från start till slut, så blir det ett väldigt komplicerat sätt att skapa. Både vackert i skapelseprocessen och i slutprodukten.

Önskelistan - Glaskonst

Det var hårt länge sedan önskelistan dök upp här. Men nu är det dags igen och det blir ett rejält inlägg om än lite förvirrat.
Denna gång siktar jag in mig på glaskonst, vilket i sig kanske inte är så konstigt när man är bördig från Småland. Jag kommer givetvis försöka få till en rockanknytning, även om den mest är fördomsbaserad och aningen långsökt. Men det är ju lite så jag opererar. :-)

Det finns som alla vet en hel del namnkunniga glasbruk runt om i Småland. Ser man dessutom historisk så har lika många försvunnit i glömska. För min egen del har jag ett glasbruk som jag tycker sticker ut extra och det är Målerås Glasbruk med Mats Jonasson i spetsen.

Traditionellt glas är vackert. Kan man sedan hälla rödvin, eller kanske en ädel maltdryck, i dem så blir dom ofta ännu vackrare. Sedan finns det dom som går lite utanför det vanliga och skapar otrolig konst, bredvid bruksdelen i glashantverket.
Och i detta har vi essensen av Målerås. Här skapas vackra bruksföremål vid sidan av otroligt vacker konst.
För att få till den lite (kanske) krystade rock n roll vinkeln så siktar jag in mig på en av glaskonstnärerna på bruket, som är känns lite extra Rock n' Roll (även om allt från Målerås är värt att kika på), nämligen Ludvig Löfgren. Varför är då han mer rock undrar den uppmärksamma läsaren? Helt enkelt för att jag misstänker att det bor en rocker i honom, enbart baserat på mycket av hans verk, men även baserat på hans utseende.
Ytlig? Jag? Inte då, eller javisst! Välj själva.

Nä, hans alster får helt enkelt tala för sig själva.

Vi börjar med bruksföremål och det som får representera önskelistan som sådan. Rödvinsglaset "Into The Woods". Ett glas som jag bara tar för givet kan få även Motörhead vinet att smaka fantastiskt.

Sedan har vi själva konst-konsten, det som bara är vackert i sig. Som exempel har vi den här tatueringsinspirerade glastavlan, "Skull and Snake".

Glastavlan kan vi lika gärna glömma direkt, prismässigt (46,000:-), för min egen del. Jag får hålla mig till de lite mindre exklusiva sakerna. Glaset är inte det billigaste (499:-), särskilt inte om man vill ha en hel uppsättning, men om man kan leva med att (helgerån) hälla i något billigt rödtjut i glaset ett tag så kan man väl få ekonomin att gå ihop. :-)

Har ni vägarna förbi, så se till att svänga in och kolla deras utställning då bilder inte ger rättvisa.



Tatueringsmotiv är något som återkommer i Ludvigs alster lite då och då, eller vad sägs om den klassiska dödskalle ljuslyktan han designat för Kosta Boda. Faktum är att just den lyktan har blivit lite av en prenumeration här hemma då en hel del i bekantskapskretsen fått en sådan av oss i studentpresent eftersom den förutom att vara brutalt snygg dessutom är riktigt prisvärd.












Sedan har han varit inblandad i ett Hot rod projekt, Juxtapod. Där man har gjort en fullt körbar Hot rod där stora delar av bilen består svensk kristall. Är inte det Rock n' Roll deluxe så säg.

Elme Glasbruk

 Jag nämnde i inledningen att det fanns en del intressanta glasbruk som gått i graven också. Så jag vill gärna passa på att slå ett slag för en favorit av dem med. Dessutom tenderar deras saker att vara aningen billigare men inte desto mindre Rock n' Roll för det.
Åtminstone inte om man ser till den rådande Vikinga-vurmen med TV-serier som Vikings och Game of Thrones. Så vill man njuta av sin malt ståndsmässigt till blytung vikingarock med antingen Heavy Load, Manowar eller
Amon Amarth, Ja då skall man givetvis, som jag, svinga bärsen i dessa sejdlar, designade av John Käll på Elme Glasbruk någon gång på 60-talet.

Målerås

Finns med en Viking och en Valkyria i både grönt och brunt. Dessa sejdlar är ett gammalt barndomsminne från sommarstugan, då det stod ett par som vaser i det gamla dasset, numer har jag en uppsättning gröna, 3 av mannen o 3 av kvinnan. Snacka om Retrosnygga och oftast väldigt prisvärda när man väl hittar dem. Skall man toppa dessa sejdlar så skall det då möjligen vara Målerås lite modernare take på Vikinga sejdel.

Spader Ess Tänker Högt om Ulf Lundell Vs. Kivik art center

Nu hamnar vi lite utanför rockens ramar, även om det finns en del beröringspunkter.
Ulf Lundells fight mot Kivik art center fortsätter, idag med en lång och i mina ögon välskriven inlaga från Ulf på Aftonbladets kultursidor. Var man än står i denna fråga, så måste jag nog ändå säga att det är både en viktig och intressant fråga.

Grundtanken med KAC är precis som Ulf konstaterar väldigt god, rent av spännande. Jag tycker verkligen att konsten är viktig. Jag tycker även att konsten måste få spelrum och vara fri. Precis som yttrandefriheten. Men som med yttrandefriheten, så finns det lite gränser.
I det aktuella fallet så är jag inte riktigt med på att det handlar om konst. Arkitektur och design kan jag utan tvekan om hålla med, och det kan givetvis klassas som konst ibland, men fasiken vet i det här fallet. Skulle kanske kunna sträcka mig till utsmyckning även om det är hiskeligt fult (men man kan ju inte alltid lyckas).
Hur detta sedan skall attrahera en allmänhet, det vet jag inte riktigt, men jag har ju inte varit där heller. Det kanske är helt fantastiskt, men på det jag sett får jag inte riktigt någon lust att sätta mig i bilen och köra 60+ mil för att se det. Det väcker ju tankar och debatt i alla fall, vilket är en av konstens uppgifter, men jag vet inte om det alltid räcker.

Men till grundfrågan, om något är konst, så är tydligen att man inte behöver följa normen om tex. byggnadslov. Vilket gör det hela lite spännande. Av vem och hur avgörs om något är konst? Om man har ett hus i ett villaområde så kan det behövas byggnadslov för att måla om det, om det är allt för stora förändringar som görs. Men om jag låter en konstnär måla det i riktigt grälla färger, är det då ok, för att det är konst? Även om grannarnas ögon svider? Om jag därtill lägger en ljud och ljusinstallation? Kanske blandar in lite homoerotik med religiösa undertoner? När blir det störande nog att vara oacceptabelt? När får man kräva att något tas bort även om det anses vara konst? Passar all konst överallt? Varför får Lars Vilks "Nimis" stå där den står, men hans teckningar rondellhundar plockas ner? Konsten ger som sagt upphov till fler frågor än svar. Och det kanske är så det skall vara...

Men så är det ju lätt för mig att raljera, jag bor ju nära, ett för allmänheten fungerande konstcenter, Edsviks Konsthall. För Ulf återstår det att se om det blir ett korståg, eller en Don Quijotisk kamp mot väderkvarnar.
Själv pysslar jag lite i gränslandet, med mitt träsnidande och tecknande, men jag får nog hålla mig inom ramarna för slöjd och hobby helt enkelt. :) Blir nog bäst så.

Analog/digital konst?

Vi har tidigare sett att man gjort porträtt av musikikoner i exempelvis vinylskivor. Inte helt ovanligt. Här har vi ett i viss mån liknade projekt som gjordes av en grupp som kallar sig First Floor Under. Man har även här skapat porträtt av kändisar, men denna gången gjort i CD skivor. Många CD skivor. 6500 för att vara exakt om man ser till hela deras utställning under namnet Piracy.

Den stora frågan blir givetvis om man skall se det här som Analog eller Digital konst? Eller som ett möte mellan dem? Lite coolt är det i alla fall, om än aningen opraktiskt. Men vem har sagt att konst skall vara praktiskt.

Önskelistan - Mer vinylkonst

Jag har haft det på tapeten tidigare, det här med att göra kost av gamla vinyler. Så även om en skiva gått och blivit repig och ospelbar, så innebär det med andra ord inte att det är skräp. Här hittar du ännu en som låtit kreativiteten flöda och skapar sköna tavlor av allas vår favoritplast.

Uppdatering av Gitarrprojektet.

Sådär, nu börjar gitarren ta sin form och jag har äntligen kommit in i fasen med målning/lackning.
Första steget att "ekifiera" bakgrunden avklarat. Tanken är att få till det så att det ser ut som en gammal sliten träsköld. Ännu så länge är jag nöjd. Nästa steg blir att göra det som skall metall. Och att jag måste fundera ut vad jag skall göra med själva stallfästet?

Kroppskonst fortsättning

Min dotter har nu varit och avslutat sin gaddning hos Pärleporten och jag måste säga att resultatet är riktigt bra. Det blir en kortare sittning till, men då bara för att piffa till lite detaljer som tatueraren själv vill få till för att tillfredsställa sig själv.

Så, bara att börja skissa på något eget, för lite sugen blir man ju.

Animerade Skivomslag av Vania Heymann

Kanske är det så här ett skivomslag skulle se ut i Harry Potters värld?
Den Israeliska filmmakaren Vania Heymann  har gjort en skön liten film där han har animerat en rad klassiska skivomslag till en liten beatboxlåt. Jag gillade den!

Roy Kafri - Mayokero (Music Video) from Vania Heymann on Vimeo.

Läs mer.

Spader Ess Tänker Högt om Skivomslag

Det är väl inte någon direkt överraskning att jag tycker att skivomslag är en viktig del i helhetsupplevelsen när det kommer till skivor.
Den eviga frågan är, kan man döma en skiva efter omslaget? Här har vi två skivor, med till synes samma omslag.
Dels svenska Helssingland Undergrounds, Evil Will Prevail från 2012 och ett band från Belgien som heter Death Blood Destroyer som gett ut EP:n Human Feast 2014. 

Grunden för omslagen är 1800-tals målaren Luis Ricardo Falero's målning The Departure of the Witches.
Luis har gjort en hel del fantastiska målningar, som med sina ofta mystiska och exotiska motiv, inte helt sällan med häxor och myter i motiven (ett smart drag om man vill måla lite naket (och det ville gamle Luis (ofta))). Vilket i sin tur gör att de är som gjorda för att bli skivomslag, för vem vill inte ha naket och mystiskt på sitt omslag om man kan, och kunna legitimera det som konst.

.









Samma motiv, dock något olika processad vad gäller färgåtergivning.
Motivet i sig är mjukt och böljande erotiskt, men med en rejäl dos mörka undertoner. Ser man till hur de olika banden sätter sin prägel på bilden, så tycker jag nog att Hellsingland Underground har en liten fördel, då Belgarnas logga och namn inte ger mig så mjuka vibrationer direkt. Givetvis kan kontraster ha sin givna plats.
Båda bandens titlar på skivorna tycker jag stämmer in bra på vad själva album konsten förmedlar. Även om man tittar på själva låttitlarna, så kan man se ett tema som passar in i den inramning som jag tagit mig friheten att se.

Sedan över till själva innehållet.
Här snackar vi om kontraster. Huja! Det går givetvis att gömma många typer av musik inom det utmålade temat, men jag skall vara ärlig, det är bara en av skivorna som jag orkat lyssna igenom hela vägen och det skall nog inte vara så svårt att lista ut vilken. Heja Sverige. 

Det här blev ett aningen spretigt och snurrigt inlägg, men slutkontentan är ändock att ibland går det bra att köpa en skiva enbart baserat på ett snyggt och tilltalande skivomslag, ibland inte.... Det hela beror nog mer på mottagaren än något annat. Den enes bottennapp är den andres lycka. Hade jag köpt skivan med Death Blood Destroyer hade jag ärligt talat blivit en hel del besviken, inte min kopp av Thé som man brukar säga.
Hellsinglands skiva däremot, skulle gärna få ingå i min skivback, snurra på skivtallriken eller till och med hänga på väggen.
Och kom ihåg att jag inte på något sätt är jävig i saken, men jag kom nyss hem ifrån  He(ä)llsingland.... :-)

Här kan du själv lyssna på de olika skivorna och jämföra.
Death Blood Destroyer
Hellsingland Underground

W.A.F Collective

Jag skrev om Comic Con - Gamex mässan igår. Att jag upplevde den som ett ganska dyrt meehhh.

Men självklart fanns det ljuspunkter.
En av dessa ljuspunkter som sken lite extra var en liten monter i ett hörn av mässan som presenterade ett samarbete vid namn W.A.F Collective. Jämför man denna lilla hörna med Xbox och Playstations montrar så gjorde en ett ganska blygsamt intryck. Tittar man i stället på vad den erbjöd innehållsmässigt, ja då kan jag nog tycka att den var minst lika intressant som de stora presentatörerna. Särskilt om man lyckas i sitt uppsåt.

Vad fanns här då? Framåtanda och ungdomlig kreativitet på flera plan. Ett projekt som försöker sammansmälta musikberättande och serieberättande till en spännande enighet. Jag vet fortfarande väldigt lite om kollektivet. Att dom kommer från Stockholms södra förorter och till stor del snurrar runt ett band kallat The Great Escapees.

Man kallar sig själva en Pop-kulturell stam. Med rötter i musik och konst sträcker sig grenarna uppåt, och med punkig Do It Yourself anda skapar man en smältdegel i ett projekt kallat "The Roaring".

Av det jag sett från själva serien så kan man konstatera att det är vältecknat i en ganska modern och amerikansk anda. Har man läst en del av de nyare superhjälte serierna från USA, så känner man igen sig. Vad det gäller storyn som sådan, får tiden utvisa, för det har jag sett för lite av för att kunna dra några större slutsatser. Språket är på Engelska, men det finns tydligen även planer på en översatt variant.

Musikaliskt har man släppt vad man kallar en mix-tape "Out Of the Woodwork" under namnet The Great Escapees (finns på Spotify), bestående av poppig rock med gott om attityd. Har ännu inte hunnit lyssna på den så mycket, men det jag hört hittills är riktigt bra. Dessutom har man under W.A.F baneret släppt sin första singeln till projektet på Spotify, riktigt bra.

Sammanfattningsvis, ett riktigt spännande projekt, som jag tror kommer att ha sin första installation i början på December. Med andra ord nära min födelsedag, hint hint....
När jag vet mer är det inte omöjligt att det kommer uppdateringar, för det här påhittet gillar jag.



Läs mer:
http://thegreatescapees.com/
http://wafcollective.com/
Facebook

Billy Perkins 77

Jag gillar konst. Särskilt konst med rockanknytning. Har den dessutom en långvarig tanke bakom sig, så blir den dessutom extra intressant. Jag har skrivit tidigare om Pierre "Slusk" Bäckman och hans stora projekt "666 skulls". Nu tänkte jag rikta strålkastaren mot en annan konstnär med ett långsiktigt konstprojekt.

Billy Perkins håller, förutom allt annat han är involverad i, på med ett projekt han valt att kalla "77 Series". Kort sagt är det ett screenprint projekt där han valt att rikta in sig på att göra handgjorda screenprintposters av 1977 års musikikoner. Allt med siffran 77 som ledstjärna. Det skall alltså bli en serie av 77 st. olika motiv, gjorda i en begränsad upplaga om 77 ex av varje.
Hittills har det blivit ett drygt tiotal olika, så i och med att han är flitig med att göra andra gig-posters och att spela i band själv, så kan det ta en stund innan serien är avslutad. Tyvärr kan jag inte hitta någon samlad plats där alla planscherna är samlade.

För att visa upp lite annat som Billy gör utanför denna serie så tänkte jag visa hans senaste poster, "Dripped to Kill", som visserligen skulle kunna passa in i 77 serien med tanke på motivet, men som stilmässigt inte riktigt gör det. En otroligt talangfull man, med andra ord. Här hittar du dessutom en bra intervju med Billy

Önskelistan - Vance Kelly Posters

Idag blir Önskelistan konstrundan i stället.
Vance Kelly är inte helt okänd som "musikillustratör". Han har gjort en hel del brutalt snygga skivomslag och posters till många bra band. Dessutom en hel del till svenska band, såsom The Graviators omslag, bland annat.

Nu har han precis släppt bilder på ett par ursnygga posters för Ghost, Graveyard och som osvensk bonus, Kadavar.

 Se och njut. Vilken som helst av dessa skulle sitta som en sportkeps på mina väggar. Graveyard och Kadavar affischerna har kommit upp till försäljning på hans egen hemsida, dock inte Ghost postern ännu, men är man intresserad så kan man alltid prova att kontakta honom.

Rock är konst och konst kan vara Rock!

Vinylsoldat

Det är väl inte någon hemlighet i som döljer sig i dagens rubrik. Konstnären Ted Riederer slår verkligen fast det hela. Och det med råge.

Hans uttrycksformer sträcker sig från musicerande till installationer, målningar och skulpturer. Brett spektrum med andra ord. Här är några exempel, mer hittas på hans hemsida.

Vinylskivor smälta över skallformer.

Vinylskallesamling.

Efter giget?

Vinylentusiaster

Klassiskt vackert

Vi börjar veckan med en video som är både otroligt vacker i sin enkelhet, även om jag misstänker att den inte var helt enkel att skapa. Den Italienske konstnären Rino Stefano Tagliafierro har gjort ett videokollage, där han, väldigt subtilt animerat gamla klassiska konstverk och satt musik till.

Här är bara nåra av de känslor filmen förmedlar: Vackert, stilfullt, mörkt, storslaget, erotiskt och skrämmande, allt i en salig röra. Strax efter sex minuters strecket, så finns det något för alla som gillar omslaget till Hellsingland Undergrounds senaste platta.

Mindfuck Stålbas

Att ståbas är coolt, det vet ju alla, särskilt inom rockabillysfären.
Men en stålbas, kan det vara något det? Det anser i alla fall folket bakom Stash Stainless Bass Guitar. Själv kan jag inte riktigt bestämma mig om jag tycker att den är ful som stryk eller cool som rackarn.

Hur den är att spela på och hur den låter det är även det höljt i dunkel, den ser  dock lite skum ut. Dessutom, eftersom jag stundtals njuter av att sätta mina karvjärn i en gitarr eller bas med riktigt trä i kroppen, så får jag nog luta mig åt att den är lika kall och opersonlig som sitt materialval. Även om jag kan böja mig till att designen på kroppen är rätt snygg.


Säker duger den bara till att spela funkig slapbas på.... Pytt! :-)

Stoppa Pressarna! - The Saint James Society

Tidigare skrev jag om film/musikprojektet som The Saint James Society försökte finansiera tillsammans med filmaren Juan Azulay. Finansieringen via Kickstarter gick vägen och man fick de pengar som behövdes, vilket i sin tur gör att filmen är på väg.

Look and behold, här är trailern till filmen, som tydligen skall gå under namnet "House Of Snakes". Skall bli riktigt spännande att se hela filmen till slut.

House of Snakes (Trailer) - Juan Azulay and The Saint James Society from MTTR MGMT on Vimeo.

Önskelistan - Vinkonst

Ja apropå önskningar som inte riktigt går hem alla gånger, här har vi en serie tavlor av konstnären Stacy Wells. Tavlorna föreställer vinflaskor med rockanknytning (för det mesta) och är i sig rackarns coola. Men visst vore det coolt om dessa flaskor dessutom fanns på riktigt, men vad fasiken, jag nöjer mig med en tavla så länge.

 Fler flaskor efter hoppet.

Undervattenskonst extraordinare

Ett av det jag tyckte var förra årets snyggaste skivomslag var Eddie Vedders "Ukulele Songs".

Skivan är kanske inte är den bästa jag har hört med Eddie. Inte dåligt, inte alls dålig utan stundtals riktigt bra, men den dominerande ukulelen tenderar att bli lite påfrestande i längden. Men som sagt omslaget är underskönt stillsamt och vackert med plats för eftertanke.

Omslagsbilden är tagen på en skulptur, The Lost Correspondent, som ingår i en rad undervattensutställningar runt om i världen av konstnären Jason deCaires Taylor. Just denna skulpturen hittar man på 8 meters djup utanför Grenada i Västindien.

En sak som jag gillar med konstverken, förutom skulpturerna i sig, är just placeringen. Att dom står på havets botten ger en karg, lugn, ödesmättad inramning med otroligt vackert ljus. Nästan lite överjordiskt, även om det nu är under vatten.
Dessutom tilltalas fridykaren inom mig att dom står i varma vatten, på djup som faktiskt är överkomliga även utan dykutrustning. Även om jag tror att det ökar upplevelsen att ha möjligheten att stanna till lite längre. Dock får jag väl vara realistisk och inse att risken att jag kommer att få se något av dessa verk i verkligheten är försvinnande liten.

Här är ett urval av hans verk.

Önskelistan - Vinylkonst av David Edlen

Jag har ju jiddrat lite om vinyl här den senaste tiden och då mest om den lite mer traditionella typen av vinylsamlande. Självklart finns det andra varianter.

Högt upp på min önskelista kan man hitta Daniel Edlens underbara vinylkonst. Här snackar vi om recykling i den högre skolan. Daniel målar artistporträtt i akryl på gamla vinylskivor, vilket ger en tavla som smälter in i vilken rockhåla som helst. Har han inte redan gjort en tavla på din favorit, så kan man specialbeställa en till det facila priset runt 350$.

Hur grymt skulle det inte vara att ha en sådan här vägg hemma lyan?

Passa på att kika på hans E-bok, med bilder på hans konst blandat med texter och musik som betytt något extra för honom.

Men kom ihåg en sak!  GE MIG NU!!!!

Skräck fotografering - Joshua Hoffine

Välkomna att stiga ner i Joshua Hoffines underbara värld av det makalöst makabra.

Kolla runt och njut av de otroliga fotografierna som presenteras av denna fotograf från Kansas. Men glöm inte att ta en titt på hans blogg för att se allt arbete som läggs ner för att ta en bild. Det lär imponera minst lika mycket...

Eller som det berömda citatet från Trollkarlen från Oz, "I've a feeling we're not in Kansas any more."