Recension - The Judge

The Judge presenterar här sin självbetitlade debutplatta. Jag hade med deras första EP som en av de saker jag hade velat skriva om förra året, men nu får jag med andra ord chansen att hugga in på första fullängdaren i stället.

Missouri bandet spelar en klassiskt bluesig rock, och trots hemmastatens placering i mellanvästern blir det stundtals lite södernvibbar och ibland, som i Låten "Desire" där det låter väldigt mycket som Black Sabbaths "After Forever". Framför allt när det kommer till sångmelodin.

Precis som på EP:n, så dras man med något som skulle kunna ses som ett av årets sämsta omslag. Känns lite slött. För även om man inte planerar att ge ut skivan med detta i en fysisk form, så krävs det något mer för att fånga folks nyfikenhet även i vår digitala ålder. Hade det inte varit för att EP:n rekommenderades från en person som jag vet har kompatibel smak, så hade nog detta bandet slunkit under min radar. Och det hade ju varit synd.

En del av låtarna blir ibland lite långa och jag hittar inte någon direkt hit på plattan. Men det gör inget, för det som bjuds är bra nog och är snarare något som man skall ge sin tid och låta växa. En mer än godkänd debut, som ger förväntningar inför framtiden.
Så gillar du din rock stöpt i den mer klassiska ådran, Varsågod, här är The Judge. Det blir solida 3 Ess av 5.