Ola Lindholm vs. Media

Utan att lägga någon större beaktande på skuldfrågan (Ola känns inte riktigt som en klassisk partykokainist), så kan man inte annat förundras (ännu en gång) över kvällspressens förmåga att gå över lik för att få till en löpsedel.

Visst, jag kan se ett visst nyhetsvärde i det hela (typ notis eller mindre artikel), särskilt om Ola skulle bli fälld i domstol. Men att som man nu gör, jaga folk som om dom vore Bin Ladens elaka tvilling, för en sådan brutalt brott som att vara misstänkt för att ha använt kokain????? Det är ju kriminellt bara det, vare sig vad pisseprovet säger eller inte i slutändan.

Efter att ha läst Olas blogg om hans synvinkel på saker och ting, så kommer ett par funderingar.

1. Jag tar själv regelbundna drogtester på grund av mitt jobb. Där är det en väldig formalia för hur dessa prov går till för att både jag och provtagaren skall vara ense om att det är taget på ett sådant sätt att det inte kan misstänkas manipuleras med. Fältprov, såsom beskrivet här känns väldigt godtyckligt från provlämnarens sida.

2. När skall media börja självsanera? Vi talar ofta om att man inom Islam måste börja ta ställning mot fundamentalism, inte helt sällan i just media, men när skall mediasverige börja ta avstånd från skitjournalistik som bara har pengar och lösnummerförsäljning som enda ledstjärna?

3. Vad faan får dom lära sig på Journalisthögskolan egentligen? En av Sveriges populäraste linjer, med höga intagningskrav, vilket borde borga för att man får någotsånär intelligenta elever. Får man avgångsdiplomet i form av någon Empatisk lobotomi??? Eller är kraven på redaktionerna så låga att man direkt slänger ut allt vad som är etik och moral genom fönstret? Kanske dags att göra ändringar i Svenska akademins ordlista?  
Pressetik - Något som fanns förr, men som ersatts av opportunism (se snöd vinning)

Inte undra på att Journalistkåren har rykte om sig att supa hårt. Dom har väl en hel del dåligt samvete att dränka. Kanske skulle vara på plats med lite pisseprov där med..... :-)

Pressetik

Ja, jag vet. Pressetik är något som fanns förr, i ett annat århundrade. Men i alla fall.

Efter skjutningarna i Malmö, så har i stort sett all media visat bilder och namn på den person som är häktad och misstänkt. Visst, om de bevis som även presenterats är riktiga så känns det ju som rätt troligt att man fått tag på rätt gärningsman, men enligt svensk rättspraxis är man att betraktas som oskyldigt tills motsatsen är bevisad i en domstol.

Smaka på den en liten stund.... Domstol ... Kvällstidning.... Inte riktigt samma sak!

Att sedan media börjar ursäkta sig med både det ena och det andra, samhällsintresse, redan utlagt på Internet osv. Det låter mer som när jag själv försökte hitta på ursäkter i tonåren för föräldrarna, hur det kom sig att man kom hem alldeles för sent, var vinglig, och dessutom luktade sprit.

Det här med Allmänintresset får nog mer ses som samma nyfikenhet som ligger bakom människans fascination av Freakshows. Hela Sverige kan inte ha intresse av att se dessa bilder, möjligen ett par personer i Malmö området och dom kallas vittnen. Jag kan inte ens se att det finns ett Allmänintresse av att visa dylika bilder ens när brottslingen är fälld i domstol. Jag som person har ingen nytta av att veta hur han ser ut. Är han skyldig skall han in i fängelse utan att passera gå, när han kommer ut skall han ju betraktas som att han sonat sitt brott.

Att dessutom Expressen idag publicerar bilder på den misstänkta mördarens semesterresa i USA, under rubriken "Så levde han i USA"??? Jag orkar inte klicka vidare på länken, men jag undrar ändå vad fasiken det har med saken att göra????


Så kontentan av detta raljerande är att Pressetik är lika passé som Svensk neutralitet och det är dags för pressen att komma ut ur garderoberna/klättra ner från sina höga hästar och erkänna att dom är Hyenor.