Man kan väl helt enkelt konstatera att Anders har levt ett rätt spännande liv inom rockcirkusen. Boken ger ett lite spretigt intryck och återger sakligt ganska mycket fakta om banden kring denna tiden. Språket och sättet att skriva blir ibland lite styltigt, men skall man avhandla så mycket olika band från samma tidsålder blir det antagligen svårt att lägga upp det hela på ett bättre sätt.
Mycket av det som skrivs är väl egentligen fakta som redan är känt för många fans, men det finns en hel del guldklimpar i boken också. Inte alls så späckad av skandaler som många andra biografier, även om det finns lite godis i denna genre också.
Att Anders dessutom varit en avgörande faktor för hur Svensk hårdrock utvecklats kan man väl inte sticka under stol med, om inte annat bara genom Okejs popularitet. Även om jag nog tror att musiken i sig hade kraften för att kunnat leva utan honom så hade den troligt sett annorlunda ut.
Jag håller dessutom med Anders i det att det är synd att musikvärlden blivit så vansinnigt industrialiserad att accessen till band blir så otroligt fyrkantig som den är idag.
Helt enkelt en bok man måste läsa om man har det minsta intresse av musiken från denna tiden.
Jag tyckte väldigt mycket om att läsa denna bok, även om det blev lite väl mycket med Whitesnake/Deep Purple/Blackmore-delen. Har recenserat den jag med för ett tag sedan:
SvaraRaderahttp://sexnolltva.blogg.se/2011/september/underhallande-och-karleksfull-hyllning-till-h.html