Recension - Kama Loka :

När man läser min recension av Blackmoores Nights senaste giv kan man kanske få för sig att jag inte gillar genren folkmusikrock. Visst, den är kanske inte allra högst upp på min favoritlista, men rätt framförd så gillar jag det skarpt. Det är mer den slicka förpackningen hos ovan nämnda band som jag har problem med.

Dagens band till rakning, Kama Loka, är en helt annan sak. Man rör sig i samma musikaliska härad, folkmusikrock, även om folkmusikinslagen är mer av Nordisk karaktär jämfört med den mer keltiska hos Blackmoore.
Men, och det är ett rätt stort men, här är det mer skitigt, organiskt och känns mer som folkrock sprunget ur hjärtat snarare än någon romantisk tillrättalagd fantasibild. Den största skillnaden är väl att här finns även ett tydligt progressivt inslag i musiken. Eller så är det helt enkelt 70-tals förankringen i musiken som slår an strängar hos mig som gör att detta gillar jag till skillnad från Blackmoore. Det är lite som att jämföra Disney med Bröderna Grimm (eller i detta fallet kanske man skulle säga H.C. Andersen).

Kama Lokas är ett Svensk/Danskt projekt och deras självbetitlade debutalbum är allt annat än publikfriande, eller jag kanske skulle använda ordet befriande i stället. Det är inte musik som aspirerar på att hamna på radiolistornas kortsiktiga repertoarer utan snarare siktar man på att beröra in i själens grundvalar med sina nordiskt melankoliska och trolska toner.

Skivan är inspelad i den anrika Silence studion, som vid det här laget borde kulturmärkas och är en historia för sig.  Det mest negativa jag kan säga om skivan är att den är väldigt kort. 33 minuter kort närmare bestämt. Vilket gör att man vandrar i gränstrakterna till vad som lika gärna skulle kunna vara en EP.
Dock är det effektiva och välspelade minuter med plats för snygga utsvävningar för alla instrument, även om gitarrer, fiol och orgel är de som framhäver sig bäst. Men det är samspelet i sann spelmans anda som gör helheten.
Dock är det inte enbart renodlade folkmusiktoner som presenteras på skivan utan man väver även in,  här och där, modernare tongångar. Som te.x ett parti med härligt svängigt och funkigt gitarrkomp med väldigt skönt svävande sologitarr ovanpå i tex. "Trold I Bakke", vilket snarare får det att låta lite Pink Floyd en stund.
Över lag ger musiken en väldigt drömsk och melankolisk känsla som går rakt in i en nordmans hjärta (kunde inte låta bli att få med den referensen, även om jag på inget sätt vill jämföra grupperna :-)).

En klart trevlig bekantskap som visar bredden på musiken som kommer från Transubstans Records och fortsatta kvalitet.



Favoritlåtar just nu : "Öjesten" och "Trold I Bakke"
Betyg: 7/10

Den Torra faktan:
------------------------------------------------------------
Line-Up:

Morten Aron, vocals, guitar
Anders Grön, drums, vocals
Anders Lind, vocals
Snild Orre, fiddle, violin, vocals
Tobias Petterson, bass, flute, vocals
Sören Pilegård, organ, hurdy gurdy, vocals
Anders Stub, tanpura machine
Peter Wallgren, vocals, paintings
Mikael Ödesjö, guitar, vocals

Skiva: Kama Loka
1. Skovsöen 4:49
2. Öjesten 5:46
3. Trold I Bakke 5:37
4. Gånglåt Till Floalt 12:08
5. När Lingonen Mognar 4:59

Skivsläpp: 10 Juli 2013
Skivbolag: Transubstans Records
Hemmaort: Sverige/Danmark

SoundCloud

Support The Bands That You Like!!