Polar'n Per recenserar LIK - Mass Funeral Evocation

LIK - Mass Funeral Evocation (2015)

Säg, vad passar sig bättre än att döpa en klassisk dödsmetallgrupp till LIK? Ja, jag vet inte... Hur-som-helst, LIK steg upp ur den gamla Stockholmsmyllan och består av Tomas Åkvik (sång, gitarr, även i Nale), Niklas "Nille" Sandin (bas, även i Katatonia) och Christofer "Chris" Barkensjö (trummor, sång, även The Resistance), som jag växlar några ord med om bandets nya platta "Mass Funeral Evocation" (2015, War Anthem Records) som släpptes 16:e oktober.

Det första jag konstaterar är att det alltså inte är några purfärska grabbar vi pratar om. Det inryms gott om erfarenhet i bandet och med trummaskinen Chris, riffande ala Åkvik och med en mullrande bas i bakgrunden ligger ljudbilden nästan epoxilimmat nära den typ av döds som Stockholmstrakten förärat musikhistorien med via bl a Entombed. Vill jag hitta internationella referenser finns möjligen tidiga Sepultura, kanske lite Death, men det är framförallt i Stockholmsdödsen som prägeln sitter tydligast, och möjligen är LIK mer melodiöst än nämnda referenser.

LIK uppstod med att Tomas och Chris jammade några gånger. De fick ihop lite material som dom tyckte lät bra och med Nille på bas föll sista biten på plats. Därefter flöt allt på, resultatet blev denna första förlösta fullängdare "Mass Funeral Evocation"

Plattan är en homogen rackare, favoritspåret är "Le Morte Homme" (ovan) som innehåller upppiskad trumtakt och surrande gurkor, tillsammans med snygga klassiska dödsarrangemang och när Tomas väser ut "I am a dead man walking" är åtminstone jag hemma. Andra schyssta käftsmällar är "Behold the beheaded", "Death Orgasmic" och inledande "Serum 141" som i det närmaste skulle funka på vilken Soulfly-platta som helst med avslutande "Murder, death, hate, kill!"

Det finns inte en svag låt på plattan, så jag måste nyfiket fråga Chris, hur har "Mass Funeral Evocation" tagits emot?
- Än så länge väldigt bra. Högt över förväntan, faktiskt. Så det känns ju kul!

Jag kan bara hålla med, det är verkligen "Bra gammal fräsch död!", som Martin Karlsson (trummor, Mykorhiza) beskrev det!

Du sjunger på plattan (på låten "Sickening", ovan), Chris, hur blev det så?
- Det blev på en låt den här gången... Tomas pipa är så djävulskt mycket bättre, så vi får se om det blir någon mer sång för min del? Det är ganska klurigt att sjunga och spela trummor också kan jag tillägga.

Vi lägger därmed Chris till raden av skönsjungande trummisar, jag tänker på Don Henley, Phil Collins, svenska Månegarms Erik Grawsiö, där åtminstone dom två sistnämnda lagt stockarna åt sidan som en bekräftelse på just det Chris är inne på. Skämt åsido, det stämmer verkligen att Tomas gör ett kanonjobb på growlen. Det sitter distinkt, tydligt och elakt.

Så när blir det dags för gig och turné då?
- Gigga kommer vi absolut att göra. Erbjudanden om turné har redan kommit in. Men ännu inget som känts görbart för vår del.

Ja, jag kan bara konstatera att man med ett så gediget hantverk, som denna platta är, inte bör stå utanför scenen. För det är en grymt bra platta! Betyget är grymma fem ess (av fem möjliga!), full pott för de 10 spår plattan inrymmer, med andra ord!

Det enda jag har att klaga på är att den i övrigt sjukt bra "Endless oceans of blood" tonas ut... Fan, det gör man bara med poplåtar och hastigt ihopkokad radiopaketerad smörja, men när man letar efter skavanker på den nivån är det bara att konstatera att man lyckats ganska bra!

Jag tycker ni verkligen ska provsmaka LIK, det är en riktigt trevlig bekantskap som jag kommer åka mycket kollektivt med framöver!

När jag ändå har, Chris för en ordväxling, kan jag givetvis inte låta bli att fråga om The Resistance och vad som händer där.
- Med The Resistance hoppas jag att vi släpper ett 2:a album i början på nästa år, faktiskt!

Det tycker jag låter så jävla kung att jag nöjer mig där! Missa för allt i världen inte LIK, så ser vi fram mot ännu mer döds längre fram!

Jag står på perrongen i rusningstrafiken, efter att ha bytt från likbil till dödsbuss, sen ser jag alla zombies här nere i tuben... "Le morte homme", min nya favoritdödshymn, kittlar dödsskönt i örat! Jag vill vråla med till "I am a dead man walking", men jag lyckas hålla igen. Det kommer jag inte klara av nästa varv vaxet snurrar...

Hornen upp!

/Polar'n Per

Tre starka kort med LIK:
1. Old school
2. Intron och schyssta effekter
3. Starka melodier, fan, ni läste rätt... Jävligt starka melodier i jävligt starka låtar!