Visar inlägg med etikett Katatonia. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Katatonia. Visa alla inlägg

tisdag 28 juni 2016

Polar'n Per - Lönelistan juni 2016

Midsommar, midsommar, midsommar...
Där, någonstans vid strandlinjen på franska Rivieran ligger jag, Polar'n Per, och tar igen mig, Tempot är lågt. Till och med mycket lågt till skillnad från i Sverige där festivalsommaren rusar på i högtryck.

Visst kan man vara något frustrerad över missade akter som Iron Maiden och Deep Purple, men vad finns att klaga på när man klarat av snart några veckor av bl a Sveriges fotbollsmatcher i EM, Omaha Beach, Ubåtshamnen från klassiska "Das Boot" (1981) i La Rochelle samt druckit skumpa och vin i alla dess franska former.

Jag har innan ledigheten dessutom hunnit se Håkan Hellström slå publikrekord för en dag på Ullevi, men det får man väl inte säga i det här jävla landet! (ehe...) Lönelistan ska hur som helst levereras och fy på mig som inte gjort några speciell intervjutrevare, som jag helst hade velat göra, men jag har ändå fyllt en lista med riktigt smarrigt gott-å-blandat!

Jag fick en fråga om det fanns någon inbördes rankning av låtarna i och med numreringen och svaret är nej, det återspeglar möjligen i vilken ordning jag lagt till låtarna i min spellista, där enda justeringarna jag gjort är för variationens ändamål, det kommer inte hända att jag serverar fyra svåra proggrocklåtar intill varandra, eller döds... Ja, ni fattar!

En snabb återkoppling till förra månadens lista... Cult of Luna kommer att göra fem spelningar i höst med Julie Christmas (fd Battle of Mice) som bara var tilltänkt att vara studiomusiker. Dessa är annonserade att spela senaste plattan från start till mål. Inget mer inget mindre...

Enough tugg! Här är lönelistan för juni månad!

1) Gamla Pengar "Stekt Orm III" (2016)
I Göteborg hittar vi punkarna i Gamla Pengar, där plöjer dom traditionell punk så som den gjordes i första svenska vågen och inte helt otippat ligger de i den klassiska punkkatalogen som skivbolaget Beat Butcher skänkt det svenska kulturarvet sedan mitten/slutet av 80-talet. Tankarna går onekligen till band som Cosa Nostra när jag hör denna kvartett som varit produktiva och släppt musik nästan årligen sen 2010. "Stekt Orm III" är något så lustigt som en första singel från EP´n "Ingen Kan Allt - Men Alla Kan Dra Åt Helvete" som släpps senare i höst! Videon nedan är skapad i Grand Theft Auto V movie editor av bandets gamle basist Ted Franson som, enligt bandet, är galen i tv-spel... ...ehe... OK! Jag köper grejjen!


2) Dan Reed Network "Champion" (2016)
Svenskbekantingen Dan Reed sätter ihop sitt nätverk för ytterligare en vända. Det här är cheesy. Fint som fan... borta är allt det där funkiga som en gång gjorde soundet ganska eget. Jag vet inte vad jag ska tycka om det här, men att killen hittar gig runt norra Stockholm kan knappast chocka. På Gröna Lund höll man låda i början av juni för att fira skivsläppet på nöjesfältet.

3) Trettioåriga kriget "Seaside air" (2016)
Någonstans mellan progg eller rock'ala'David Bowie hittar denna vackra låt in. På bandets 10:e vax är låtarna luftigare. Musiken är mer lounge än någonsin och välspelat är det minst sagt.

4) King Buffalo "Down From Sky" (2016)
Jag kan inte främja mig från plattan "Orion" (2016) som skapar sin ljudbild i progressiv riktning med återhållsam energi som kombineras med det som Spader Ess kallar meditativ utforskande. Det här är ett lysande vax... Klart den ska med här när plattan gör anspråk på rotation i mina öron! Här är goo Stoner-rock från Rochester, i stora Amerika!

5) Death Angel "The Moth" (2016)
Ett av mina absoluta favoritband från den amerikanska "Bay area-scenen", Death Angel, är tillbaka med fullängdaren "The Evil Devine" (2016). Lyssna på bandets utveckling genom debutplattan "The Ultra-Violence" (1987, som producerades av ingen mindre än Kirk Hammet), via "Frolic Through the Park" (1988) och vidare till "Act III" (1990). Där finns en stor dos musikhistoria från hur Thrashen etablerades i skuggan av "Big 4" (Metallica, Anthrax, Megadeth och Slayer)!

6) Toxic Rose "We All Fall Down" (2016)
Ja, jäklar det blev en platta till slut! ...och vilken platta det blev! Efter bandets lovande EP som jag tror släpptes 2012 har man nu levererat! "Total Tranquility" (2016) är ett litet mästerverk från Stockholm som för tankarna norröver mot Uppsalas Crash Diet i samma gengre! Det här är bra!


7) Doug Seegers "Don't laugh at me" (2016)
Jag vet inte varför Doug Seegers inte spelat in den här låten tidigare. Sen några år tillbaka har denna låt ofta avslutat hans spelningar och lyssnar man på texten så finns det en fantastisk berättelse, och en vädjan som framförs innerligt trovärdigt av denne uteliggare som slog igenom med buller och bång i det fantastiska folkmusik-programmet "Jills Veranda" (Jill Johnsson, SVT). Låten är sen tidigare känd från inspelningar med Mark Wills (1998, som nådde amerikanska billboardlistans andra plats med låten), men senare även har spelades in av en av låtskrivarna Steve Seskin (2000, som skrev låten åt Mark tillsammans med Allen Shamblin). Låt dig få rysningar i genomlyssningen av denna låt och smaka sen av den något rockigare nysläppta plattan "Walking On The Edge Of The World" (2016). Doug var förövrigt musiker för ingen mindre än Buddy Miller innan han sadlade om till en mindre smickrande heltidssysselsättning som alkoholist... Sen ett antal år tillbaka är Doug nu helnykterist och levererar musik som aldrig förr!

8) Myrath "Believer" (2016)
Jag har ju som målsättning med denna lista att erbjuda det som säger "tjong i min kola", främst med fokus på musik som inte får så mycket uppmärksamhet, som jag tycker den förtjänar, och tyngdpunkten ligger inte helt sällan på hemmaplan i Sverige. Här kommer dock hårdrock från gränslandet mellan Upplands Väsby och Dream Theater fast från ett ovanligare håll, betydligt längre bort ifrån. Vad sägs om orientaliska inslagen och ett progressivt rockband från Tunisien? Plattan "Legacy" (2016) som är bandets femte platta sen 2005 vittnar om gott om talang och udda ljudbilder serverat i ett bekvämt proggigare hårdrocksformat! Kolla av deras skitsnygga och något udda video nedan.


9) Nordic Union "The War Has Begun" (2016)
Ronnie Atkins (sång), den fantastiskt fina rösten från Pretty Maids "teamar" upp med svenske låtskrivaren Erik Mårtensson (Ecplipse) och man levererar klassisk nordisk hårdrock, precis som bandets namn antyder och plattan heter... "Nordic Union"! Ni som kan er Pretty Maids vet exakt vad man kan förvänta sig och det levereras exakt vad som kan förväntas. Atkins är dock noga med att påpeka att Pretty Maids är hans primära intresse och att detta är något kul han velat göra med Mårtensson...

10) Katatonia "Serein" (2016)
Stockholmarna släpper sitt elfte album sen debuten 1993, Plattan "The Fall of Hearts" (2016) ligger där någonstans i närheten av Pain of Salvation, Mikael Åkerlunds Opeth, med finurliga undertoner och flirtande med band som Tool. Det här är vackert och progressivt! Plattan smakar nattkörning, långa sträckor! Jag återkommer ofta till Katatonia när jag är själv hemma och skriver...

11) Unleashed "They Came To Die" (2015)
I slutet av förra året släppte veteranerna i Unleashed "Dawn Of The Nine" (2015) bandets tolfte platta! Jag har haft den på håll ett tag, men på resan ner genom Europa tog den plötsligt sitt utrymme i mina hörlurar... Det är precis så bra som man förväntar sig från Johnny Hedlund (sång, bas) och hans vapendragare som redan i slutet av 80-talet byggde metallscenen i Stockholm!

12) The Crown "In Bitterness And Sorrow" (2016)
Ungefär lika länge som Unleashed (ovan) har levererat sin snabba hårdrock från huvudstaden har The Crown levererat sin från Trollhättan! Ute finns bandets tionde vax och man måste tillstå att det är en herrans massa energi i bandet som mer eller mindre låg i dvala för några år sedan... Låten "In Bitterness And Sorrow" är en nyinspelning från bonusmaterialet på limited-släppet av plattan "Doomsday King" (2010). Nedan finns denna tidigare utgåva och i Spotify-listan nyinspelningen som släpptes i år... Det här är skitbra! Jag är, som jag nämnt tidigare, svag för den klassiska gamla skolans dödsmetall!


13) Volbeat "For Evigt" (2016)
Nu är det dax igen! Ett pärlband av danska radiohits levereras på ömsom engelska och ömsom danska. Ny i bandet är sen några år tillbaka nu är Rob Caggiano (Gitarr, fd Anthrax). Äh, det finns egentligen inget att säga om bandet som ni inte redan vet... Håll till godo med lite mandolin!

14) Machine Head "Is There Anybody Out There?" (2016)
Robert Flynn är en riktigt intressant frontman som jag med stor glädje följt sen släppet av bandets fantastiska debutplatta "Burn My Eyes" (1994). Genom åren har det trillat ut både vax och tänkvärdheter från bandet, inte minst när Phil Anselmo (fd Pantera), med all rätt läxades upp av Flynn! Nedan finns en första del (av två) om inspelningen av "Is There Anybody Out There?" (2016). Det är kul med band som bjuder in deras lyssnare lite närmare. En sak till... Bandets live-vax Hellalive (2003) håller jag som en av tvåtusentalets bästa live-inspelningar!


15) Peter Nordberg "Om du lämnar mig nu ger jag fan i hela solen" (2016)
Peter Nordberg är en av Sveriges mest bortglömda singersongwriters eller spelman. Det här är en finfin avslutning på listan och ett avbrott från en lite hårdare del i listan. Här finns gott om berättelse och vackra toner. En av anledningarna bakom hans något blygsamma framtoning i Sverige kan vara att karriären tagit fart i vårt kära grannland, Norge, där Nordberg samarbetat flitigt med Vidar Johnsen. Jag tror detta är Nordbergs fjärde soloplatta (förra släpptes 2012).

Vi har så gott om svenska duktiga berättare, jag pushar på för fantastiska Mäbe mellan varven, Roger Karlsson (23 till) och nu Nordberg... Kom igen och ge mig ditt bästa tips om ny bra musik till mig i kommentarsfältet nedan alternativt hylla någon av låtarna du gillar, vettja!

Min lön är din kommentar... Lönekontoret at your service!

/Polar'n Per

Tidigare löneutbetalningar 2016:
Lönelistan januari
Lönelistan februari
Lönelistan mars
Lönelistan april
Lönelistan maj

tisdag 20 oktober 2015

Polar'n Per recenserar LIK - Mass Funeral Evocation

LIK - Mass Funeral Evocation (2015)
Säg, vad passar sig bättre än att döpa en klassisk dödsmetallgrupp till LIK? Ja, jag vet inte... Hur-som-helst, LIK steg upp ur den gamla Stockholmsmyllan och består av Tomas Åkvik (sång, gitarr, även i Nale), Niklas "Nille" Sandin (bas, även i Katatonia) och Christofer "Chris" Barkensjö (trummor, sång, även The Resistance), som jag växlar några ord med om bandets nya platta "Mass Funeral Evocation" (2015, War Anthem Records) som släpptes 16:e oktober.

Det första jag konstaterar är att det alltså inte är några purfärska grabbar vi pratar om. Det inryms gott om erfarenhet i bandet och med trummaskinen Chris, riffande ala Åkvik och med en mullrande bas i bakgrunden ligger ljudbilden nästan epoxilimmat nära den typ av döds som Stockholmstrakten förärat musikhistorien med via bl a Entombed. Vill jag hitta internationella referenser finns möjligen tidiga Sepultura, kanske lite Death, men det är framförallt i Stockholmsdödsen som prägeln sitter tydligast, och möjligen är LIK mer melodiöst än nämnda referenser.

LIK uppstod med att Tomas och Chris jammade några gånger. De fick ihop lite material som dom tyckte lät bra och med Nille på bas föll sista biten på plats. Därefter flöt allt på, resultatet blev denna första förlösta fullängdare "Mass Funeral Evocation"


Plattan är en homogen rackare, favoritspåret är "Le Morte Homme" (ovan) som innehåller upppiskad trumtakt och surrande gurkor, tillsammans med snygga klassiska dödsarrangemang och när Tomas väser ut "I am a dead man walking" är åtminstone jag hemma. Andra schyssta käftsmällar är "Behold the beheaded", "Death Orgasmic" och inledande "Serum 141" som i det närmaste skulle funka på vilken Soulfly-platta som helst med avslutande "Murder, death, hate, kill!"

Det finns inte en svag låt på plattan, så jag måste nyfiket fråga Chris, hur har "Mass Funeral Evocation" tagits emot?
- Än så länge väldigt bra. Högt över förväntan, faktiskt. Så det känns ju kul!

Jag kan bara hålla med, det är verkligen "Bra gammal fräsch död!", som Martin Karlsson (trummor, Mykorhiza) beskrev det!


Du sjunger på plattan (på låten "Sickening", ovan), Chris, hur blev det så?
- Det blev på en låt den här gången... Tomas pipa är så djävulskt mycket bättre, så vi får se om det blir någon mer sång för min del? Det är ganska klurigt att sjunga och spela trummor också kan jag tillägga.

Vi lägger därmed Chris till raden av skönsjungande trummisar, jag tänker på Don Henley, Phil Collins, svenska Månegarms Erik Grawsiö, där åtminstone dom två sistnämnda lagt stockarna åt sidan som en bekräftelse på just det Chris är inne på. Skämt åsido, det stämmer verkligen att Tomas gör ett kanonjobb på growlen. Det sitter distinkt, tydligt och elakt.

Så när blir det dags för gig och turné då?
- Gigga kommer vi absolut att göra. Erbjudanden om turné har redan kommit in. Men ännu inget som känts görbart för vår del.

Ja, jag kan bara konstatera att man med ett så gediget hantverk, som denna platta är, inte bör stå utanför scenen. För det är en grymt bra platta! Betyget är grymma fem ess (av fem möjliga!), full pott för de 10 spår plattan inrymmer, med andra ord!

Det enda jag har att klaga på är att den i övrigt sjukt bra "Endless oceans of blood" tonas ut... Fan, det gör man bara med poplåtar och hastigt ihopkokad radiopaketerad smörja, men när man letar efter skavanker på den nivån är det bara att konstatera att man lyckats ganska bra!


Jag tycker ni verkligen ska provsmaka LIK, det är en riktigt trevlig bekantskap som jag kommer åka mycket kollektivt med framöver!

När jag ändå har, Chris för en ordväxling, kan jag givetvis inte låta bli att fråga om The Resistance och vad som händer där.
- Med The Resistance hoppas jag att vi släpper ett 2:a album i början på nästa år, faktiskt!

Det tycker jag låter så jävla kung att jag nöjer mig där! Missa för allt i världen inte LIK, så ser vi fram mot ännu mer döds längre fram!

Jag står på perrongen i rusningstrafiken, efter att ha bytt från likbil till dödsbuss, sen ser jag alla zombies här nere i tuben... "Le morte homme", min nya favoritdödshymn, kittlar dödsskönt i örat! Jag vill vråla med till "I am a dead man walking", men jag lyckas hålla igen. Det kommer jag inte klara av nästa varv vaxet snurrar...

Hornen upp!

/Polar'n Per

Tre starka kort med LIK:
1. Old school
2. Intron och schyssta effekter
3. Starka melodier, fan, ni läste rätt... Jävligt starka melodier i jävligt starka låtar!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...