En miss i min hantering gjorde att denna recension smet ut lite i förtid. Nämligen redan i slutet av December. Men nu är den tillbaka och mer korrekt i tid. Vilket gör den till årets första recension.Svenska Billion Dollar Babies ger sig ut på en mörk odyssé på sin platta Chemical God. Eller försöker åtminstone.
Med tanke på bandnamnet, tillsammans med texterna, behöver man inte vara raketforskare för att inse att bandet är starkt influerade av Alice Cooper's chock-rock. För att inte tala om arvtagaren Marilyn Manson. Den senare eftersom väldigt mycket textmässigt påminner om Marilyns återkommande drog och våldsteman.
Musiken är tight och snyggt producerat. Överlag välspelat, överlag rätt bra tralliga låtar med mörkt innehåll. Sången är även den jäkligt snygg.
Första låten tuggade igång med ett sound som taget från Grand Magus, vilket höjde mina förväntningar en hel del. Men tyvärr, där stannar det där för mig. Det hakar inte riktigt fast helt enkelt och det tillskriver jag nog mycket att jag inte grips av texterna på något sätt. Eller att det känns som jag redan hört dem tidigare.
Jag vet inte riktigt vad som stryker mig mothårs, det är antagligen det lite svulstiga och storslagna i kombination med det mörka. Dessutom tycker inte riktigt att de fyller ut just skräckskorna ordentligt, det blir lite Hollywood över det hela. Det kan även bero på att vår verklighet ser så jävlig ut som den gör redan. Vilket i sig gör att det i vissa låtar, i stället för skrämma oss för det förryckta, blir det mer som en olustig legitimering för alla Fritzlar, Hagamän och andra så kallade män (läs amöbor) endast omnämnda med sin ålder i media.
Men, som jag sade, musiken är stundtals riktigt bra, även om den inte tilltalar mig direkt. Dock tror jag att detta kan hitta hem hos en hel del därute.Därför får den 3 ess av mig, men jag tror att en hel del skulle ge skivan högre poäng. Dessutom gillar jag omslaget. Det är elak så det räcker.
Hemsida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.