Polar'n Per gillar MÄBE:s nya singel Änglamakaren

När det är nyheter på gång från västkustarn MÄBE kommer givetvis Polar'n Pers känselspröt förlängas en aning. Exakt så är det när det dimper ner en promo-CD. Denna gång är det dags för en handfull singlar med tillhörande versioner eller remake på några äldre spår. Idag släpps första singeln av tre, för tillfället bara som video (och på Spotify), senare landar ytterligare släpp 23 april och 21 maj.

Detta släpp, "Änglamakaren", har en titel som känns hyperaktuell då den släpps samtidigt som Sverige sitter hemma för att isolera mig mot Corona-virusets vidrigheter, det är han nästgårds, eller den sjuka grannen som vill tränga sig på med salivstänk och hosta.

Tankarna drar som vanligt iväg när man ska analysera MÄBE. Låtens ljudbilden är präglad av samma starka melodier och vemodsvals som tidigare, men nytt är den elektroniska matta som ligger och maler bakom. För dom som följt MÄBE har gitarrdrivet funnits med hela vägen, först massivt, sen avskalat, nu till viss del avskalat, då har det elektroniska broderat bakom gitarren. Nu drivs istället melodin elektroniskt och det som slår mig är hur fint klaviaturen ligger och hur gitarrerna nu får rollen att dekorera...

"Änglamakaren" som singeln heter levereras med en suggestiv upplevelse med fokus på det svarta kaffet och ensamhet, den har en text som fascinerar och känns tillägnad en anhörig. Personligen gissar jag att låten placerar en välkänd Strömstadsmusiker, Jon Nödtveit, vars både livsöde var lika tragiskt och livslängden blev kort i centrum. Det sägs ju att Jon valde att avsluta att avsluta sitt liv när han uppfyllt sina mål, att han blev sin egen änglamakare, en som, på sitt sätt sonat sitt...



Här finns hur som helst en avskalad svärta placerad i glömskans kvarter någonstans utanför stan, där vem som helst kan bli vad som helst, där finns MÄBE frenetiskt funderande och frågande, och samtidigt något romantisk, där finns den där gnuttan ljus som ibland kan representeras av ett ord, en ton i denna typ av musik, eller som i denna låt, där den representeras av en bridge som är låtens stora behållning!

För mig är "Änglamakaren" ett gott genomfört hantverk som förtjänar ett gott betyg (PPPP av 5 möjliga P), framförallt för att låten vrider MÄBE:s ljudbild till ställe där MÄBE blir än mer intressant som live-akt!

Bakom denna låt finns en pianoversion av den makalöst vackra "Norrskensskimmer och solnedgång" som är precis sådär avskalad som man hittar tidigare alternativa versioner MÄBE släppt.

Det är banne mig inte glatt, men satans så bra!

/Polar'n Per

2020-03-20 "Änglamakaren" samt "Norrskensskimmer och solnedgång" i pianoversion



Senare kommer givetvis kommande släpp recenseras...
2020-04-23 "Det är ikväll som allting händer" samt "Det dom kallar frid" i pianoversion
2020-05-21 "Det börjar om" samt "Pannkakskungen" i pianoversion