Visar inlägg med etikett Unleashed. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Unleashed. Visa alla inlägg

tisdag 28 juni 2016

Polar'n Per - Lönelistan juni 2016

Midsommar, midsommar, midsommar...
Där, någonstans vid strandlinjen på franska Rivieran ligger jag, Polar'n Per, och tar igen mig, Tempot är lågt. Till och med mycket lågt till skillnad från i Sverige där festivalsommaren rusar på i högtryck.

Visst kan man vara något frustrerad över missade akter som Iron Maiden och Deep Purple, men vad finns att klaga på när man klarat av snart några veckor av bl a Sveriges fotbollsmatcher i EM, Omaha Beach, Ubåtshamnen från klassiska "Das Boot" (1981) i La Rochelle samt druckit skumpa och vin i alla dess franska former.

Jag har innan ledigheten dessutom hunnit se Håkan Hellström slå publikrekord för en dag på Ullevi, men det får man väl inte säga i det här jävla landet! (ehe...) Lönelistan ska hur som helst levereras och fy på mig som inte gjort några speciell intervjutrevare, som jag helst hade velat göra, men jag har ändå fyllt en lista med riktigt smarrigt gott-å-blandat!

Jag fick en fråga om det fanns någon inbördes rankning av låtarna i och med numreringen och svaret är nej, det återspeglar möjligen i vilken ordning jag lagt till låtarna i min spellista, där enda justeringarna jag gjort är för variationens ändamål, det kommer inte hända att jag serverar fyra svåra proggrocklåtar intill varandra, eller döds... Ja, ni fattar!

En snabb återkoppling till förra månadens lista... Cult of Luna kommer att göra fem spelningar i höst med Julie Christmas (fd Battle of Mice) som bara var tilltänkt att vara studiomusiker. Dessa är annonserade att spela senaste plattan från start till mål. Inget mer inget mindre...

Enough tugg! Här är lönelistan för juni månad!

1) Gamla Pengar "Stekt Orm III" (2016)
I Göteborg hittar vi punkarna i Gamla Pengar, där plöjer dom traditionell punk så som den gjordes i första svenska vågen och inte helt otippat ligger de i den klassiska punkkatalogen som skivbolaget Beat Butcher skänkt det svenska kulturarvet sedan mitten/slutet av 80-talet. Tankarna går onekligen till band som Cosa Nostra när jag hör denna kvartett som varit produktiva och släppt musik nästan årligen sen 2010. "Stekt Orm III" är något så lustigt som en första singel från EP´n "Ingen Kan Allt - Men Alla Kan Dra Åt Helvete" som släpps senare i höst! Videon nedan är skapad i Grand Theft Auto V movie editor av bandets gamle basist Ted Franson som, enligt bandet, är galen i tv-spel... ...ehe... OK! Jag köper grejjen!


2) Dan Reed Network "Champion" (2016)
Svenskbekantingen Dan Reed sätter ihop sitt nätverk för ytterligare en vända. Det här är cheesy. Fint som fan... borta är allt det där funkiga som en gång gjorde soundet ganska eget. Jag vet inte vad jag ska tycka om det här, men att killen hittar gig runt norra Stockholm kan knappast chocka. På Gröna Lund höll man låda i början av juni för att fira skivsläppet på nöjesfältet.

3) Trettioåriga kriget "Seaside air" (2016)
Någonstans mellan progg eller rock'ala'David Bowie hittar denna vackra låt in. På bandets 10:e vax är låtarna luftigare. Musiken är mer lounge än någonsin och välspelat är det minst sagt.

4) King Buffalo "Down From Sky" (2016)
Jag kan inte främja mig från plattan "Orion" (2016) som skapar sin ljudbild i progressiv riktning med återhållsam energi som kombineras med det som Spader Ess kallar meditativ utforskande. Det här är ett lysande vax... Klart den ska med här när plattan gör anspråk på rotation i mina öron! Här är goo Stoner-rock från Rochester, i stora Amerika!

5) Death Angel "The Moth" (2016)
Ett av mina absoluta favoritband från den amerikanska "Bay area-scenen", Death Angel, är tillbaka med fullängdaren "The Evil Devine" (2016). Lyssna på bandets utveckling genom debutplattan "The Ultra-Violence" (1987, som producerades av ingen mindre än Kirk Hammet), via "Frolic Through the Park" (1988) och vidare till "Act III" (1990). Där finns en stor dos musikhistoria från hur Thrashen etablerades i skuggan av "Big 4" (Metallica, Anthrax, Megadeth och Slayer)!

6) Toxic Rose "We All Fall Down" (2016)
Ja, jäklar det blev en platta till slut! ...och vilken platta det blev! Efter bandets lovande EP som jag tror släpptes 2012 har man nu levererat! "Total Tranquility" (2016) är ett litet mästerverk från Stockholm som för tankarna norröver mot Uppsalas Crash Diet i samma gengre! Det här är bra!


7) Doug Seegers "Don't laugh at me" (2016)
Jag vet inte varför Doug Seegers inte spelat in den här låten tidigare. Sen några år tillbaka har denna låt ofta avslutat hans spelningar och lyssnar man på texten så finns det en fantastisk berättelse, och en vädjan som framförs innerligt trovärdigt av denne uteliggare som slog igenom med buller och bång i det fantastiska folkmusik-programmet "Jills Veranda" (Jill Johnsson, SVT). Låten är sen tidigare känd från inspelningar med Mark Wills (1998, som nådde amerikanska billboardlistans andra plats med låten), men senare även har spelades in av en av låtskrivarna Steve Seskin (2000, som skrev låten åt Mark tillsammans med Allen Shamblin). Låt dig få rysningar i genomlyssningen av denna låt och smaka sen av den något rockigare nysläppta plattan "Walking On The Edge Of The World" (2016). Doug var förövrigt musiker för ingen mindre än Buddy Miller innan han sadlade om till en mindre smickrande heltidssysselsättning som alkoholist... Sen ett antal år tillbaka är Doug nu helnykterist och levererar musik som aldrig förr!

8) Myrath "Believer" (2016)
Jag har ju som målsättning med denna lista att erbjuda det som säger "tjong i min kola", främst med fokus på musik som inte får så mycket uppmärksamhet, som jag tycker den förtjänar, och tyngdpunkten ligger inte helt sällan på hemmaplan i Sverige. Här kommer dock hårdrock från gränslandet mellan Upplands Väsby och Dream Theater fast från ett ovanligare håll, betydligt längre bort ifrån. Vad sägs om orientaliska inslagen och ett progressivt rockband från Tunisien? Plattan "Legacy" (2016) som är bandets femte platta sen 2005 vittnar om gott om talang och udda ljudbilder serverat i ett bekvämt proggigare hårdrocksformat! Kolla av deras skitsnygga och något udda video nedan.


9) Nordic Union "The War Has Begun" (2016)
Ronnie Atkins (sång), den fantastiskt fina rösten från Pretty Maids "teamar" upp med svenske låtskrivaren Erik Mårtensson (Ecplipse) och man levererar klassisk nordisk hårdrock, precis som bandets namn antyder och plattan heter... "Nordic Union"! Ni som kan er Pretty Maids vet exakt vad man kan förvänta sig och det levereras exakt vad som kan förväntas. Atkins är dock noga med att påpeka att Pretty Maids är hans primära intresse och att detta är något kul han velat göra med Mårtensson...

10) Katatonia "Serein" (2016)
Stockholmarna släpper sitt elfte album sen debuten 1993, Plattan "The Fall of Hearts" (2016) ligger där någonstans i närheten av Pain of Salvation, Mikael Åkerlunds Opeth, med finurliga undertoner och flirtande med band som Tool. Det här är vackert och progressivt! Plattan smakar nattkörning, långa sträckor! Jag återkommer ofta till Katatonia när jag är själv hemma och skriver...

11) Unleashed "They Came To Die" (2015)
I slutet av förra året släppte veteranerna i Unleashed "Dawn Of The Nine" (2015) bandets tolfte platta! Jag har haft den på håll ett tag, men på resan ner genom Europa tog den plötsligt sitt utrymme i mina hörlurar... Det är precis så bra som man förväntar sig från Johnny Hedlund (sång, bas) och hans vapendragare som redan i slutet av 80-talet byggde metallscenen i Stockholm!

12) The Crown "In Bitterness And Sorrow" (2016)
Ungefär lika länge som Unleashed (ovan) har levererat sin snabba hårdrock från huvudstaden har The Crown levererat sin från Trollhättan! Ute finns bandets tionde vax och man måste tillstå att det är en herrans massa energi i bandet som mer eller mindre låg i dvala för några år sedan... Låten "In Bitterness And Sorrow" är en nyinspelning från bonusmaterialet på limited-släppet av plattan "Doomsday King" (2010). Nedan finns denna tidigare utgåva och i Spotify-listan nyinspelningen som släpptes i år... Det här är skitbra! Jag är, som jag nämnt tidigare, svag för den klassiska gamla skolans dödsmetall!


13) Volbeat "For Evigt" (2016)
Nu är det dax igen! Ett pärlband av danska radiohits levereras på ömsom engelska och ömsom danska. Ny i bandet är sen några år tillbaka nu är Rob Caggiano (Gitarr, fd Anthrax). Äh, det finns egentligen inget att säga om bandet som ni inte redan vet... Håll till godo med lite mandolin!

14) Machine Head "Is There Anybody Out There?" (2016)
Robert Flynn är en riktigt intressant frontman som jag med stor glädje följt sen släppet av bandets fantastiska debutplatta "Burn My Eyes" (1994). Genom åren har det trillat ut både vax och tänkvärdheter från bandet, inte minst när Phil Anselmo (fd Pantera), med all rätt läxades upp av Flynn! Nedan finns en första del (av två) om inspelningen av "Is There Anybody Out There?" (2016). Det är kul med band som bjuder in deras lyssnare lite närmare. En sak till... Bandets live-vax Hellalive (2003) håller jag som en av tvåtusentalets bästa live-inspelningar!


15) Peter Nordberg "Om du lämnar mig nu ger jag fan i hela solen" (2016)
Peter Nordberg är en av Sveriges mest bortglömda singersongwriters eller spelman. Det här är en finfin avslutning på listan och ett avbrott från en lite hårdare del i listan. Här finns gott om berättelse och vackra toner. En av anledningarna bakom hans något blygsamma framtoning i Sverige kan vara att karriären tagit fart i vårt kära grannland, Norge, där Nordberg samarbetat flitigt med Vidar Johnsen. Jag tror detta är Nordbergs fjärde soloplatta (förra släpptes 2012).

Vi har så gott om svenska duktiga berättare, jag pushar på för fantastiska Mäbe mellan varven, Roger Karlsson (23 till) och nu Nordberg... Kom igen och ge mig ditt bästa tips om ny bra musik till mig i kommentarsfältet nedan alternativt hylla någon av låtarna du gillar, vettja!

Min lön är din kommentar... Lönekontoret at your service!

/Polar'n Per

Tidigare löneutbetalningar 2016:
Lönelistan januari
Lönelistan februari
Lönelistan mars
Lönelistan april
Lönelistan maj

söndag 11 augusti 2013

Polar'n Pers guldkorn - Stygg död

Långt innan Black Metal-scenen fanns spelades denna typ av metall i Örebro, fast på svenska... Det var tidigt nittiotal och kanske var det en överdrift att påstå att den var så seriös som delar av norska scenen ville göra den. Ska man tro Finspång-sonen och bandets musikaliska geni, Dan Swanö (Edge of Sanity, Nightingale och Bloodbath) var målet att spela dum satanisk musik på svenska. Inget annat. Så det var precis vad dom gjorde... Stygg Död hette sysselsättningen, dom hade ju tråkigt!

Demot 666 + Våld (1991?)
Ungefär samtidigt, någonstans i början av nittiotalet, bytte jag kassettband. Inte blandband eller studioinspelningar, utan live-spelningar och demokassetter. Om jag ska vara ärlig så var det inte speciellt svårt att komma igång, jag hade min mentor i vänskapskretsen, Hedman, som i princip rutade in mitt musikintresse i sitt samlande, så när jag  tredje året på Åsö gymnasium bytte tejp med en nyfunnen klasskamrat (Hansson) landade det givetvis i att korsa dessa herrars samlingar. Det var ett intressant möte!

Svensk punk mötte svensk dödsmetall, det kunde inte bli fel! Mitt musikintresse vidgades! Det lustiga är att Stygg Död beskriver detta möte väl...

Dödsmetallen väcktes, i slutet av åttiotalet, till liv hos mig med Death och låten "Evil Dead" (Plattan Scream Bloody Gore, 1987). Med undantag för dessa, och något band till, var dödsmetallen i mångt och mycket associerad med Stockholm och band som Unleashed, men kanske framförallt Nihilist (sedemera Entombed) innan Sepultura klev in och visade hur klassisk denna gren av hårdrocken skulle bli. Ett undantag blev Swanös Edge of Sanity och senare mycket annat denna man företog sig, mycket på grund av inkilningen via Stygg Död!

Det var en intressant tid för svenska metallscenen, Upplands-Väsby-scenens hårsprej ersattes successivt av stripigt hår, dödsmetall och trallpunk, alternativmusiken blommade! Fanzinens roll var den nätet har idag, de växte, nådde lite längre. Musik skulle delas. Intresset likaså. Close-Up Magazine (1991) är ett lysande exempel som föddes ur denna miljö. Det fullkomligt bubblade metall på var och varannan ungdomsgård, det var skitkul och Stygg Död föddes som sagt ur tristess...



Bandets ironiska "Svart-metall" bidrog till att jag vidgade mitt intresse för obskyr musik. Textmässigt var jag redan observant på den svenska rock som framfördes på svenska via punken, bland annat KSMB och Ebba Grön samt nypunken via Strebers (senare Dia Psalma), Charta 77 och Mart Hällgren som med Total Egon (senare DLK, De Lyckliga Kompisarna). DLK representerade samma typ av ironi, ni vet den som senare kom att prägla hela nittiotalet, inte minst genom Z-TV, Knesset och Killing-gänget. Men där Mart omsatte sina demos till en karriär, förblev Stygg Död ett band för demotejperna.

Med demo-inspelningarna "Välkommen Till Helvetet" och "666+Våld" hade ändå bandet gett mig bestående men. Smaka på låttitlar som "Våldsamma Läskigheter", "Satans Get Äter Bräder" och "Plask i Blod" eller bandmedlemmarnas synonymer Lars-Halvar Lingonlåda (Benny Larsson, trummor), Sven Bratt (Dan Swanö, gura och skrik) och Tryggve Nilsson (Robert Ivarsson, bas och sång)... Bara det skvallrar om hur seriöst detta projekt var!

Så här några år efteråt kanske Stygg Död inte är mer än en parentes i musikhistorien, men för mig var det alltså ett guldkorn i länken mellan hårdrocken, punk och dödsmetall!

/Polar'n Per

Satans get äter bräder
Han går klädd i nitar och läder
Om ni är riktigt stygg
Kanske Satan äter av din rygg!
Stygg Döds bidrag till Pulitzer-priset (ur Satans Get Äter Bräder)

Tre starka kort:
1. Satans Get Äter Bräder
2. Välkommen till Helvetet
3. 666 + Våld

Mer om Stygg Död:
...ja, vet ni mer, har ni fler länkar till alster, eller bara vill tycka till skriver ni lite i kommentarsfältet!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...