Blast From The Past : Sniff n' The Tears

Ni vet när man ibland vaknar på morgonen och har någon hemsk låt snurrandes i huvudet som man inte vet hur den hamnat där och inte hur man skall bli av med den heller? Då är det skönt med sådana mornar när låten faktiskt inte är något dåligt och som man inte vill bli av med heller.

Sådan var min morgon. Vaknade med Sniff n' The Tears smekfullt ekande i skallen och kände en viss tacksamhet att det var ett gammalt favoritband och inte Doktor Bombay eller något annat mer ovälkommet och mentalt prövande.

Det var en halvflummig lirare hemma i Småland, som var inflyttad från Skåne, Danne Skåning (därav namnet), som förutom Pink Floyd fick mig att uppskatta Sniff n' The Tears mitt i min annars så metal/hårdrocksosande musikvardag. Vilket för båda banden har blivit en livslång kärleksaffär. Det är inte jämt jag lyssnar på dem, det går lite i vågor, men dom är alltid välkomna när dom hamnar i hörselgångarna.



Sedan är det väl inte helt utan att man blir lite extra imponerad av frontmannen Paul Roberts som verkar mer än lovligt talangfull. Inte nog med att han är motorn i bandet, det är även han som gjort alla dom sjukt snygga omslagen (plus massor mer otroliga målningar).