Dagens Musiktips : Speed Queen - King Of The Road

Skivan King Of The Road med Belgiska Speed metallarna i Speed Queen gillar jag av två helt olika saker.
Dels det gamla vanliga, dom spelar bra musik. Och det skulle vara gott nog. Men så har dom en liten detalj, kalla det ögongodis, i sitt bild material som ger mig nostalgiska vibbar.

Se bara själva på skönheten på omslaget. Redan här kan man ana kurvorna och temperamentet. Och även om hon hamnar lite i skymundan på gruppfotot, ser man ändå tydligare vilken sober skönhet det handlar om. Men som ändå låter påskina att det kan bli farlig, att det kan bli åka av.

 Jag pratar givetvis om bilen, om Ford Caprin. Om jag inte misstar mig, en -81. En sådan var min första helt egna bil när jag var 19, en racinggrön Speed Queen i mitt fall. Och jäklar vad kul vi hade tillsammans. Tyvärr hittar jag ingen bättre bild på min just nu än denna, men det var ju på tiden för analogfoto, så man var lite mer sparsam med bildtagandet. :-)

Nog om mina bilnostalgier, ta Speed Queens låtar på en sväng eller två. Denna, deras debutplatta släpps den 28:e Mars via No Remorse Records. Kanske vore något, både för omslaget och musiken?

Mer info på Facebook

Recension - Däng : Tartarus - The Darkest Realm

Ett amerikanskt band som heter Däng, kan det vara något?
På sin debutskiva Tartarus - The Darkest Realm så ger man oss lyssnare en snabbkurs i Grekisk mytologi och då med inriktningen på Tartarus, en typ av skärselden där det inte är så trevlig. Detta levererat med inramningen av lättsam Doom med lite progmetalinslag.

Jag skall gå rakt på sak, och hoppas att jag inte får däng (roligt med språk, eller?) :-) Skivan är inte direkt dålig, men den är långt ifrån mästerlig. Det är en skiva som jag velat fram och tillbaka med, vad det gäller betyg. Den har en hel del som jag tycker om, men även minst lika mycket som jag inte riktigt kan ta till mig.
Texterna känns lite oinspirerande. Lite som en historielektion, som tar upp ett spännande ämne, men med en oengagerad lärare som vägvisare. Sången är bra, men även den känns aningen oinspirerad och enformig. Det tillsammans med texter som känns lite klippta ur en skolbok. Och det gäller även musiken i sig. Visst, det är starka Doominfluenser, så att det skall vara aningen enformigt och repetitivt är väl bara att förvänta sig (särskilt när öppningsspåret handlar om Sisyfos och hans eviga stenrullande), men lite mer schvung hade man nog kunnat hoppas på. Det jag saknar är någon form av nerv som sticker ut och gör det spännande.

För som jag sade, sången är bra. Musiken är bra. Men det är något som saknas? Dock är det en helt ok debutplatta, och med lite mer fan anamma och inspiration, så kan uppföljaren bli riktigt bra. Jag ger till slut skivan två stabila ess av fem möjliga, för det är en solid och bra grund att stå på och det kan hända att den växer, eller inte, jag vet inte idag....



Sammanfattning:
Betyg: 2/5
Favoritspår: Sisyphus
Skivbolag: No Remorse Records
Release: 27 Januari 2014






Bandet består av följande lirare:
Brian Beaver-drums
Chris Church-guitar/vocals
Scott Cornette-guitar
Matt Lutton-bass

Tracklist:
1.Sisyphus
2.Salmoneus
3.Titans
4.Ixion
5.Danaides
6.Tityos
7.Tantalus

Mer om Bandet:
Facebook
Hemsida

Support The Bands You Like!!

Stoppa Pressarna!! Nyheter från N.J.B.

Det händer saker även för gamla insomnade 80-tals akter ibland. Mitt eget kära gamla N.J.B. kommer att under Maj månad (som planen ser ut just nu) att återutges via det grekiska bolaget No Remorse Records.

Det blir en limiterad antologi CD med utvalt material från gruppen, både singel, LP men även Demos ligger som underlag.

Nu är det bara att hoppas på en återförening också. Kanske något för Sweden Rock att ta upp, även om bandet inte var rikskänt just då, när det begav sig. Rätt marknadsfört kunde det bli en nostalgihit om något, och en hyllning till den lite mer dolda delen av Svensk rockhistoria.

Det kommer givetvis att komma mer information om detta här, så fort jag får reda på mer detaljer.